Hösten 2019 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdraget att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter. Men utredningen hade även uppdraget att se över frågor kring lämplighetsprövningen av personal i auktoriserade bevakningsföretag.
Trots att det åligger staten att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, är många kommuner intresserade av att använda ordningsvakter för att skapa trygghet och förebygga brott på gator och torg. Utredningen föreslår bland annat längre utbildning för ordningsvakter och ökade befogenheter. Även om det principiellt inte är önskvärt att ordningsvakter tar över fler av polisens uppgifter är det nödvändigt i praktiken då statens förmåga att upprätthålla trygghet och säkerhet utmanas från flera håll.
Det är dock inte förslagen om ordningsvakterna som väcker oro, utan kravet om medborgerlig pålitlighet slopas. Utredningen föreslår att personal i auktoriserade bevakningsföretag inte längre ska registerkontrolleras av Säkerhetspolisen. I stället föreslås att ett yttrandeförfarande från Polismyndigheten i viss mån ska ersätta Säpos kontroller.
Utifrån utredningens motivering verkar förslaget syfta till att dels harmonisera regelverket utifrån ett juridiskt perspektiv, dels skapa en resurseffektiv ordning. Resurseffektivitet och harmoniserat regelverk i all ära, men det är inte allt. Konsekvensen är att risken ökar att till exempel medlemmar av extremistiska organisationer tar sig igenom kontrollerna och tillåts bevaka allmänna platser och religiösa byggnader, vilket Li Jansson, bransch- och näringspolitisk chef på Säkerhetsföretagen, lyfter fram i en debattartikel på Svenska Dagbladet (18/9).
Flera remissinstanser är kritiska till förslaget, däribland Länsstyrelsen i Skåne. Varje år hanterar myndigheten ärenden där personer inte godkänns, baserat på uppgifter som inkommit från Säpo. Flertalet andra länsstyrelser som hanterar ärenden om godkännande är också tveksamma till förslaget. Likaså är Säkerhetsföretagen, Svenskt Näringsliv och Svensk Handel kritiska.
Till och med Polismyndigheten, vars yttranden enligt förslaget ska ersätta Säpos registerkontroller, är kritisk. Säpo och Polismyndigheten har inte tillgång till samma uppgifter, eftersom de inte har samma uppdrag. Myndigheten menar att personer som bara förekommer i Säpos register inte längre kommer att upptäckas. Polismyndigheten skriver också att antalet personer som uppmärksammas genom Säpos registerkontroller inte är försumbart.
Enligt utredningen lämnade Säpo ut 30 uppgifter i samband med prövningar och 214 uppgifter i spontanuppföljningar 2019. Om varje uppgift rör en person framstår det som minst sagt omdömeslöst att gå vidare med förslaget.
Det finns goda skäl till länsstyrelsernas och Polismyndighetens invändningar. Regeringen bör lyssna på remissinstansernas kritik och skrota förslaget.