Regeringens löfte om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet till och med 2020, är med tanke på att konjunkturinstitutet prognos om 6,7 procents arbetslöshet år 2020, svår att tro på.
Statsministern är nog medveten om problemet, och kanske var det därför ”regeringens näringspolitiska offensiv” presenterades i veckan. Regeringen menar att Sveriges konkurrenskraft inte är lika stark som den varit, och att det är genom att öka den som arbetslösheten kommer minska. ”Vi vill visa att det är allvar”, menade statsministern på en pressträff i Rosenbad.
Situationen på arbetsmarknaden är allvarlig, vilket är mer än vad man kan säga om regeringens offensiv. Förslaget går ut på att regeringen ska satsa runt 500 miljoner under mandatperioden på bland annat skapandet av Sverige som turistdestination och utökning av Almi, vilket till stor del är arbetsmarknadspolitiska åtgärder som redan prövats av Alliansen. Även främjande av export till utvecklingsnationer som Kina och Indien ska stimuleras med ”strategiska affärer” och är en del av paketet.
Reformförslagen har mötts av ett ljumt mottagande, i synnerhet inom näringslivet. Det är varken nya eller särskilt innovativa förslag, och kommer sannolikt inte minska arbetslösheten med de flera hundra tusen arbeten som krävs, i synnerhet inte med tanke på den ökande befolkningen.
Under Alliansens tid vid makten ökade sysselsättningen med runt 300 000 nya jobb. En förklaring stavas befolkningsökning, en annan, effektiva reformer. Tack vare stimulansåtgärder såsom enklare regler för företagande, lägre kostnader för att anställa, avdrag för hushållsnära tjänster och minskad restaurangmoms gynnades konsumtion och de enskilda hushållens ekonomiska styrka. Åtgärderna vill regeringen nu avveckla och ersätta med skattehöjningar vilket inte skapar fler jobb.
För att lösa de problem som finns på arbetsmarknaden behövs en vision, inte ekvationer byggda på alliansförslag som inte går ihop. Inte heller går det att förlita sig på återvinning av de förslag som de senaste åtta åren inte helt lyckades säkra Europas lägsta arbetslöshet.
Det som behövs är förslag som gör verklig skillnad och framför allt - politiska löften som man som väljare kan tro på. Som det ser ut nu är inget av de politiska blocken är särskilt framgångsrika inom det området. Vilket är märkligt, när det finns metoder som fungerar.
I Tyskland är ungdomsarbetslösheten cirka sju procent, i Sverige runt 20. Det kan bero på landets framgångsrika lärlingssystem, som industriledaren Carl Bennet lyfter i DN (14/4), där 1,5 procent av alla ungdomar omfattas. En del av veckan går åt till studier, en del till arbete inom studieområdet. Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad blir större, fler får jobb och som en följd minskar andelen arbetslösa ungdomar.
Europas lägsta arbetslöshet får man sannolikt genom att, istället för att lansera denna näringspolitiska ”tvärtom-offensiv”, blicka mot goda exempel i Europa.