Det ena vansinnesprojektet leder till det andra

Kommunen tänker alltså tvinga till sig privat mark vid infarten eftersom behovet av industrimark är så stort.

Kommunen vill tvångsinlösa privat mark för att skapa fler industritomter. Men behovet av industritomter skulle lätt ha kunnat lösas utan kommunens inblandning, menar ledarskribenten.

Kommunen vill tvångsinlösa privat mark för att skapa fler industritomter. Men behovet av industritomter skulle lätt ha kunnat lösas utan kommunens inblandning, menar ledarskribenten.

Foto: Karin Hertz

Ledare2024-03-29 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många intresserade företag har minsann hört av sig, uppger kommunen. Men om det nu finns en sådan stor efterfrågan så finns det en marknad. Då skulle markägare och företag som behöver industrimark snabbt och enkelt kunna komma överens sinsemellan. Det enda som hindrar dem att komma överens direkt är det kommunala monopolet på detaljplaner. 

Kommunen står alltså i vägen för att denna marknad ska fungera effektivt och smidigt. Men istället för att fokusera på att stå i vägen så lite som möjligt, tänker Västerviks kommun lösa problemet som en ofri marknad och offentlig byråkrati skapar – med ännu mer centralplanering och genom att tvinga till sig privatägd mark. 

I VT (211029) och i kommunens lokaliseringsutedning kan man läsa att ytterligare 15 hektar färdig industrimark i Västervik stad, motsvarande knappt 10 års behov, hade kunnat säljas, om det inte vore för omoderna detaljplaner. Vem var det nu som hade monopol på detaljplanerna? Just det, det var kommunen. Jomen, det är ju alltid enklare att tvinga privatpersoner att lösa kommunens egenskapade problem än att göra sitt eget jobb ordentligt. 

Att behovet av industrifastigheter skulle vara anledningen till exproprieringen kan man alltså tvivla på. Området knyter samman flygplatsen med södra infarten, två andra historiskt dåraktiga projekt. Tänk så lämpligt. För kommunen alltså. 

Mindre lämpligt är det för de privatpersoner som har sin plats på jorden just här. Om kommunen inbillar sig att deras rätt att slippa göra sitt jobb väger tyngre än äganderätten ska ingen invånare i kommunen längre känna sig trygg med sin plats och egendom. 

undefined
Kommunen vill tvångsinlösa privat mark för att skapa fler industritomter. Men behovet av industritomter skulle lätt ha kunnat lösas utan kommunens inblandning, menar ledarskribenten.

Även om expropriationen inte blir verklighet har kommunen vunnit något på bara hotet. För vad är budskapet till alla andra fastighetsägare som inte vill sälja sina egendomar till kommunens allehanda projekt? Böj dig för kommunen, och kräv inte någon rimlig summa, annars kommer kommunen och tar marken ändå. På flygplatsen har kommunen tidigare hotat med att expropriera fastigheter för att få rådighet över luftrummet. 

Harald Hjalmarsson bekräftar till VT att det finns en direkt koppling till den södra infarten och att exproprieringen förbättrar möjligheten till att förverkliga projektet. Det går liksom ett spår av kommunala fastighetsspekulationer. Allt ifrån Holiday Club och södra infarten till ambulansflyg, drönarverksamhet och nu industrimark. Kommunen går fram lika diskret och smidigt som en traktorpulling-plog. Och i förarsätet sitter som vanligt Harald Hjalmarsson och gasar så att leran regnar ner över alla som råkar stå i närheten. 

Anledningen till expropriationen är av allt att döma att kommunen vill driva vidare sina centralt planerade och politiskt styrda projekt. Eftersom Västervik är ett undantag från resten av världen och verkligheten därute, och eftersom Västerviks politiker vet så mycket bättre så kommer centralplanerad utveckling som sällan leder till välstånd att göra oss rika här. 

Inte ens om man accepterar idén om att industrimarken är orsaken till expropriationen håller resonemanget ihop. Ty det enda argumentet för en södra infart som inte vederlagts och motbevisats på denna ledarsida är det om att man får industrimark på köpet. Det är inget jättebra argument att bränna av upp till en miljard kronor för att få fram industrimark. Men det har möjligen varit ett giltigt argument ändå. Fram till nu. 

undefined
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.

För om det behövs en södra infart för industrimarken, så behövs det inte någon expropriation mellan flygplatsen och södra infarten, och vice versa. Och på Karstorp finns det mark att exploatera till industri, men det ska man tydligen inte göra eftersom marken ska användas till den södra infart som ska generera industrimark. 

Men att argumentera logiskt och proportionellt är kanske överflödigt här. Ty det är inget som karaktäriserar politikernas vilja till centralstyrd planering, eller deras behov av att de politiskt planerade projekten ska fortgå. Det finns liksom inga problem med dessa projekt som är så stora att de inte kan lösas med nya centralplanerade projekt. 

Att kommunalrådet Harald Hjalmarsson skulle forcera fram ytterligare storvulna kommunala projekt var väl en tidsfråga. Men om övriga borgerliga politiker röstar igenom det här kan väl någon passa på att samma in partinålarna. Det här är helt enkelt inte värdigt en borgerlig ideologi. 

Kommunen bör lägga ner de här pinsamheterna. Och på allvar börja fundera över hur de slutar vara en byråkratisk stoppkloss och parasit.