Att den internationella terrorismen har kopplingar till Sverige är inte nytt. Men i veckans Uppdrag Granskning framkom nya uppgifter om IS-terroristers kopplingar till varandra och till Sverige. Säkerhetspolisen (Säpo) behöver mer resurser och utökade befogenheter för att kunna intensifiera underrättelsearbetet. Sverige ska inte vara en fristad för terrorister.
Sverige är på intet sätt förskonat från terrorism. Efter attentatet i Paris som tog över 130 liv har en ung svensk kvinna som överlevde attacken trätt fram. Hennes svenska väninna, som också studerade i Paris, avled bredvid henne.
Sverige utsattes dessutom för ett terrorattentat på Drottninggatan i Stockholm år 2010. Turligt nog misslyckades attentatet och självmordsbombaren blev den ende som dödades. Enligt den amerikanska underrättelsetjänsten FBI hade mellan 30 och 40 människor dött om självmordsbombaren i Stockholm lyckats.
Det finns också vittnesuppgifter som pekar på att terroristen haft en medhjälpare eller övervakare som fotograferade dådet. Det handlar således inte om en ”ensam galning”, utan en terrorist som var del av ett större nätverk.
Under senare år har aktiviteten i Sverige präglats av inhemsk radikalisering följt av planering och understödjande av terrorism utanför landets gränser. En av terroristerna som planerade attacken i Paris, Mohamed Belkaid, fick uppehållstillstånd i Sverige 2011 och bodde med sin fru i Märsta. Nu framgår det att han också haft kopplingar till den ökände IS-rekryteraren ”Abu Omar”, som enligt källor till Uppdrag Granskning fortfarande tros befinna sig i Sverige.
Säpo har förgäves försökt stoppa Abu Omar i mer än 15 år. Han beskrivs som spindeln i nätet i det svenska nätverk som rekryterar unga män till terrorismen. Personer som Abu Omar kommunicerar via krypterade nätverk som är svåra för Säpo att nå. Det är omöjligt att veta hur många potentiella terrordåd på svensk mark som Säpo lyckats förhindra. Men att man inte lyckats fälla en så central person som Abu Omar för terrorbrott måste ändå ses som ett misslyckande.
Det är därför välkommet att regeringen höjer Säpos anslag med 80 miljoner kronor nästa år. Men Säpo måste också få utökade befogenheter i sitt avlyssningsarbete. Utredningen om hemlig dataavläsning, vilket skulle underrätta övervakning av bland annat krypterade nätverk, kommer först i november 2017. Då är det av högsta vikt att riksdagen snabbt kan enas om nya förslag för att göra Säpos arbete lättare.
Den överhängande känslan av att åratal av politisk slapphet gentemot radikal islam kommer att resultera i terrordåd också på svensk mark går inte att skaka av sig. Att svenska medborgare är inblandade i den internationella terrorismen gör saken än värre. Anti-terrorarbetet måste därför få högsta prioritet. Regeringen måste säkerställa att Säpo har alla verktyg som krävs för att upptäcka och lagföra personer med kopplingar till terrorism.