På skattekontoret i Västervik hanteras hela Sveriges rut- och rot-avdrag. Hur det blir med den verksamheten och hur framtiden ser ut där kan man bara spekulera i tack vare regeringens nya budgetförslag.
Avdragen för hushållsnära tjänster ska halveras och möjligheten till att göra rot-avdrag ska minskas från 50 till 30 procent redan nästa år. En renovering som innan årsskiftet kostar 10 000 kronor, kommer 2016 att bli flera tusen kronor dyrare.
Följden av att det blir dyrare att köpa hantverkstjänster är att färre tjänster säljs, vilket i sin tur drabbar branschen hårt. Extra hårt blir det sannolikt för mindre hantverksföretag inom de geografiska områden där invånarna är få och mindre uppdrag utgör basen för verksamheten, likt Västervik.
Som om budgetsmällen mot hantverkare och rut-företag inte vore tillräckligt kommer även långa avstånd att straffa sig mer än vad det redan gör. Bilen är det enda rimliga transportmedlet för många i Tjust. De som dagligen gör milslånga resor till jobbet eller för att hämta och lämna på dagis är de stora förlorarna när bensinskatten höjs med 44 öre per mil.
Landsbygden är inte lika kapitalstark som storstäderna. Ett problem som förenar hela landet är dock att det lånas för mycket och sparas för lite. Av den anledningen borde privat sparande i vart fall vara något som regeringen ser som positivt. Det gör den inte. Priset för att ha investeringssparkonton eller kapitalförsäkringar blir högre, samtidigt som riksbanken infört minusränta. Marginalerna för enskilda hushåll blir således mindre, samtidigt som kostnaderna ökar.
Regeringen hävdar att budgeten säkerställer att Sverige håller ihop. Formuleringen är dock motsägelsefull eftersom effekterna sannolikt blir de motsatta och skapar klyftor mellan stad och land och motverkar de människor vars önskan är att leva sitt liv på landsbygden. Att få ett liv att gå ihop ekonomiskt blir svårare än vad det redan är.
De borgerliga partierna talar högljutt om regeringens löftessvek gentemot sina väljare, det är bra. Problemet är dock att de, på grund av Decemberöverenskommelsen (DÖ), sannolikt kommer låta budgeten passera i riksdagen. Det kan inte ses som något annat än ett svek mot de borgerliga väljarna på landsbygden.
I längden är överenskommelsen ohållbar om det innebär att de borgerliga partierna passivt ser på när förslag efter förslag, som saknar stöd av en riksdagsmajoritet, drivs igenom av en historiskt svag minoritetsregering.
Landsbygdens överlevnad är trots allt betydligt viktigare än Decemberöverenskommelsens.