Ekonomihistorisk forskning har visat att Kalmar lÀn Àven fortsÀttningsvis sackar efter, pÄ grund av sin industristruktur och att vi inte drar lika mycket nytta av den digitala revolutionen. Informationsteknologin effektiviserar mÄnga gamla sysslor och tjÀnster, och skapar helt nya tjÀnster och branscher. Det Àr storstÀder, och andra platser dÀr en stor del av ekonomin utgörs av tjÀnster, som gynnas mest av denna tekniska utveckling. Och det Àr i tjÀnsteföretag de flesta nya jobb skapas.
För att komma ur denna tillvÀxtskugga skulle vi behöva fler kunskapsintensiva tjÀnsteföretag som utnyttjar informationsteknikens fördelar. Men det Àr lÀttare sagt Àn gjort. Regionen och inte minst kommunen lider av en lÄg utbildningsnivÄ som bÄde pÄverkar produktiviteten negativt och gör det svÄrare för kunskapsintensiva företag att etablera sig och rekrytera personal. Det tenderar att leda till en ond cirkel av lÄg utbildningsnivÄ, begrÀnsad produktivitetsutveckling och brist pÄ kunskapsintensiva tjÀnsteföretag.
Men bilden Àr inte entydigt mörk. En ny avhandling av samhÀllsgeografen Hjalti Nielsen (Lunds Universitet) visar pÄ en möjlighet. Avhandlingens resultat ifrÄgasÀtter bilden av att kunskapsintensiva företag frodas bÀst i större stÀder. Nielsen undersökte ett antal sÄdana företag i perifera omrÄden i SmÄland och Norrland, lÄngt ifrÄn nÀrmaste storstadsomrÄde, och jÀmförde med motsvarande företag i Malmö. Och fann att företagen pÄ landsbygden stod sig vÀl i konkurrensen med storstadsföretagen.
Inom innovationsforskningen anses det att kunskapsintensiva företag inte trivs sÀrskilt bra pÄ landsbygden, pÄ grund av svÄrigheterna att hitta vÀlutbildad arbetskraft och avstÄndet till kunderna. Men Nielsen visar att företagen pÄ landsbygden har lÀgre personalomsÀttning Àn de i storstÀderna, vilket stÀrker företagets kompetens över tid och förbÀttrar de lÄngsiktiga relationerna till kunderna.
Avhandlingen visar dessutom att landsbygdsföretagen har blivit sÄ pass bra pÄ att kompensera för sitt lÀge att de nu konkurrerar med storstadsföretagen pÄ deras hemmamarknad. Medan storstadsföretagen har maximalt 30 procent av sina kunder utanför hemmaregionen sÄ Àr siffran för landsbygdsföretagen mellan 70 och 100 procent. Detta, konstaterar Nielsen, har möjliggjorts av den kraftiga utbyggnaden, utvecklingen och ökade anvÀndningen av internet de senaste decennierna.
HÀr finns bÄde ett hoppfullt budskap och en lÀrdom för vÄr glesbygdskommun. Att öka möjligheterna till utbildning Àr fortfarande ett avgörande och lÄngsiktigt projekt. Diskussionen om företagandets villkor och dess vikt för samhÀllsutvecklingen har vitaliserats under pandemin och behöver fortsÀtta stÀrkas.
DÀrutöver föds viktiga möjligheter ur kombinationen av att samhÀllet och tjÀnster digitaliseras i allt högre grad, att glesbygden kan erbjuda billigt boende för företagare och personal, lÀgre kostnader för företag, samt att allt fler mÀnniskor söker sig ut frÄn storstÀderna. För att inte gÄ miste om denna potential behöver kommunen se till att det finns fiber i hela kommunen sÄ snabbt det bara gÄr.
NÀr omstÀndigheter vi inte rÄr pÄ för en gÄngs skull talar till vÄr fördel gÀller det att inte missa möjligheten genom allmÀn senfÀrdighet över omstÀndigheter vi faktiskt rÄr över.