I ett reportage i Dagens Nyheter (20/2) gÄr det att lÀsa om nÀr socialsekreteraren Margareta skulle göra ett omhÀndertagande av ett barn. Efter omhÀndertagandet fick hon ta emot hot och glÄpord. Molotovcocktails kastades mot Margaretas arbetsplats. GÀrningsmÀnnen tog med sig bildÀck till hennes arbetsplats som sattes i brand. Margareta fick ocksÄ den bakre rutan i bilen krossad och inredningen brÀnnskadad. Efter dessa hÀndelser tvingades Margareta att flytta och numera lever sÄvÀl hon som hennes döttrar under skyddad identitet.
Margareta Ă€r inte den enda offentliganstĂ€llda som blivit utsatt för hot. Enligt en rapport frĂ„n Brottsförebyggande rĂ„det (BrĂ„ 2015:12) Ă€r kvinnor mer utsatta Ă€n mĂ€n, vilket kan bero pĂ„ att kvinnor Ă„terfinns inom mĂ„nga sĂ€rskilt utsatta yrken som inom vĂ„rd och socialt arbete. UtifrĂ„n BrĂ„:s sammanstĂ€llning av olika studier Ă€r riksdags- och landstingspolitiker, livsmedelsinspektörer, poliser, socialsekreterare och anstĂ€llda inom kriminalvĂ„rden mest drabbade av hot och vĂ„ld. Ăven Ă„klagare och anstĂ€llda vid kronofogden Ă€r utsatta yrken.
De grupper som Àr mest brottsutsatta inom tjÀnsten Àr de som sysslar med myndighetsutövning. I Rapporten framkommer att under en period av 1,5 Är har 30 procent utsatts för hot, vÄld, trakasserier eller liknande.
Att arbeta som socialsekreterare för att utreda barn och ungas situation Àr bland de svÄraste uppgifterna inom socialtjÀnsten. Besluten som fattas kan fÄ stora konsekvenser för barnen, och det kan vara svÄrt att handskas med upprörda förÀldrar. PÄ grund av den höga personalomsÀttningen pÄ socialkontoren arbetar inte sÀllan nyutbildade med dessa tunga Àrenden. PÄ mÄnga socialkontor rÄder dessutom personalbrist.
I fallet med Margareta ledde hoten, vandaliseringen och mordbrĂ€nderna till rĂ€ttegĂ„ng. NĂ€r rĂ€ttegĂ„ngen inleddes hade Margareta inte haft kontakt med sina chefer pĂ„ flera veckor. Men hon rĂ€knade Ă€ndĂ„ med att nĂ„gon av dem skulle besöka förhandlingen. âRĂ€ttegĂ„ngen gĂ€ller ju inte bara mig utan hela vĂ„r verksamhetâ sa Margareta. Trots det dök ingen av hennes chefer upp.
För att offentliganstÀllda ska kÀnna sig trygga pÄ sina arbetsplatser behövs en sÀker arbetsmiljö. Verksamhetschefer bör anstrÀnga sig för att ge en drÀglig arbetssituation för de anstÀllda. Det behövs förstÄs ocksÄ möjligheter att lagföra personer som hotar och trakasserar offentliganstÀllda. Men samhÀllet mÄste ocksÄ agera nÀr personal blir utsatt för den hÀr sortens övergrepp.
Jurist och lektor Maria Steinberg frĂ„n Ărebro universitet sĂ€ger att svenska arbetsmiljöföreskrifter Ă€r inriktade pĂ„ arbetsmiljöer som industri och byggverksamhet. Det finns föreskrifter om stĂ€llningar, truckar och gradsaxar men ingen om psykosocial arbetsmiljö berĂ€ttar Steinberg i tidningen Publikt (15/2).
Kanske behövs en tydlig ansvarsfördelning för att garantera offentliganstÀlldas personliga sÀkerhet. Resursbrist och svagt stöd frÄn arbetsgivaren ska inte innebÀra att anstÀllda mÄste acceptera hot och krÀnkningar pÄ grund av sitt arbete.