Det är slutsatserna av det så kallade Marshmallowexperimentet, utfört vid det amerikanska Stanforduniversitetet 1970. Och den idén har satt sig – den som kan vänta på något gott blir belönad för det. Det är därför en del studietrötta ändå uppmanas att läsa vidare efter gymnasiet. Att förkovra sig. En högskoleexamen är en investering socialt, kunskapsmässigt och inte minst ekonomiskt. Eller är det så?
Nyligen undersökte forskningsinstitutet Ratio vilka som jobbar som matkurirer inom den så kallade gig-ekonomin. Det är de som kör ut mat med cykel eller moped i främst storstäderna och får sina beställningar genom en app. Det visade sig att flertalet av de intervjuade var högutbildade migranter, ofta från Pakistan eller Indien.
Mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning i bagaget. Visserligen såg många av de högskoleutbildade matbuden jobben som en övergångslösning, men det är ändå uppenbart att de av olika skäl inte kan få utväxling för sin tid i skolbänken.
Att det kan vara svårt att räkna hem en universitetsexamen visar sig också vara ett ganska vanligt förekommande problem. För en femtedel av studenterna i Storbritannien hade det varit en bättre affär att aldrig ha börjat på universitet. I Sverige visar en granskning av Saco (2016) att 17 av 37 undersökta utbildningar har en negativ ekonomisk avkastning. Om läget är lika illa nu återstår dock att se – Saco släpper i höst en ny utförlig livslönerapport.
Ingångslönerna med eller utan högskoleexamen kan ofta vara hyfsat lika. En samhällsvetare, med ett halvt årtionde av universitetsstudier, och en plåtslagare kan förvänta sig likartade lönenivåer efter något år i arbetslivet. Däremot kan den med en högskoleutbildning förvänta sig en bättre löneutveckling än den som gick ut i arbetslivet med en gymnasieutbildning. Men det är först vid 39 års ålder som genomsnittsakademikern kan räkna med att utbildningen börjar betala av sig och gå plus, enligt en Saco-studie från 2011. Det innebär mindre pengar att röra sig med i familjebildande ålder för många akademiker.
Beräkningar på om det rent ekonomiskt är lönsamt att gå på universitet jämfört med att börja jobba bör också ta hänsyn till vad den gymnasieutbildade gör med sin lön under de första åren i arbetslivet. Investerar plåtslagaren sina första årslöner i fastigheter, som kan renoveras delvis på egen hand, och hyras ut kan det kapitalet växa kraftigt under ett liv.
Kanske är inte längre en universitetsexamen den säkraste ekonomiska investeringen. Det är i stället att börja jobba så fort som möjligt och placera kapitalet klokt. Den stora prövningen – marshmallowtestet – är att avstå det alltmer sociala och glada studentlivet. Högskolans erbjudande börjar bli något annat än förr.