Julen Àr en tid för glÀdje. Ett utrymme för att njuta av god mat, avkoppling, stillhet och familjens sÀllskap. DÀr tid finns för bÄde andlighet, sinnlighet och reflektion. Det Àr sÀllan vi fÄr tillfÀlle till en sÄdan god balans av livets viktiga delar.
DET FĂ R MAN INTE PĂ JULEN HELLER!, skriker omvĂ€rlden unisont som svar. Inget verkar vara lika provocerande som att pĂ„stĂ„ att julen och tiden dessförinnan Ă€r till för stillhet och glĂ€dje. Jo, en sak Ă€r vĂ€rre â att pĂ„stĂ„ att man sjĂ€lv faktiskt tar det rĂ€tt lugnt inför jul. âDET ĂR LĂTT FĂR DIG ATT SĂGA, SOM INTE HAR ELVA BARN ATT TA HĂNSYN TILL.â Och Ă€r det inte barn sĂ„ Ă€r det ett tjog slĂ€ktingar som mĂ„ste besökas, huset som behöver storstĂ€das med pincett och tandborste eller sjutton sorters godis som ska bakas.
PĂ„talar man det uppenbara att alla âmĂ„stenâ faktiskt inte mĂ„ste göras, och att alla har ett val och dessutom ett ansvar för sina val, fĂ„r man en blick som skulle döda tomtens alla nissar och renar och smĂ€lta isen pĂ„ Nordpolen sĂ„ halva vĂ€rlden skulle hamna under vatten. För allas trevnad vĂ€ljer man att vara tyst.
MÄlet Àr för de flesta ÀndÄ avkoppling. Och ett utrymme för andlighet. Vi pÄminns om julens traditionella budskap. Till traditionen hör ocksÄ att nÄgon snusförnuftig ateist tar sig rÀtten att förklara vad andra borde tro pÄ. GÀrna offentligt. Lika sÀkert som Kalle Anka pÄ julafton följer dÄ en debatt mellan en serie bokstavstroende som sinsemellan strider för att just deras sÀtt att lÀsa den heliga skriften Àr den rÀtta. En och annan funderar över vad som hÀnde med dygden att ha sin tro i fred och inte pÄdyvla den nÄgon annan.
Och sjĂ€lvklart Ă€r du som lĂ€sare en modern och rationell medborgare och tror sĂ„klart inte pĂ„ Gud. Men du tror pĂ„ att det finns ânĂ„tâ dĂ€rute. Och ingen tid Ă€r sĂ„ lĂ€mplig att tro pĂ„ ânĂ„tâ som nu. Julen Ă€r de facto vĂ„r viktigaste nĂ„nting-högtid. SĂ„ bĂ€r din tro med stolthet och helga den i jul, vare sig den Ă€r traditionell eller odefinierbar och typisk svensk!
Typiskt svenskt Àr ocksÄ att man förvÀntas mÄ dÄligt av sina glÀdjeÀmnen i jul. Njut av familjen, men tÀnk mer pÄ de som inte har nÄgon familj. Ha en skön ledighet, men lid med de som tvingas arbeta.
Tydligast blir det med den svenska julmaten. Det vill sĂ€ga fet mat i stora mĂ€ngder. Som ett av julens glĂ€djeĂ€mnen Ă€r den bra för sjĂ€len, om Ă€n inte alltid för kroppen. Inte sĂ€llan finns det nĂ„gon person som frustande pĂ„talar att man förkortar sitt liv med tio minuter om man Ă€ter all den dĂ€r maten man just lagt upp pĂ„ tallriken. âDet Ă€r vĂ€l spenderad tid om jag slipper dela den med digâ, svarar man inte. För julefridens skull stannar det vid en vĂ€lformulerad tanke.
NÀr man backar upp med en andra tallrik Àr det inte utan att man tittar sig Àngsligt över axeln och funderar pÄ om FolkhÀlsomyndigheten har utsÀnda spioner som kan spÀrra in dig, tvÄngsmata dig med chiafrön och belÀgga dig med ett tioÄrigt fettförbud.
Som om det inte vore nog med den kollektiva njutningsrepressionen sÄ finns den inre moraliserande rösten. Den som förstör stÀmningen genom att pÄtala hur dÄlig maten Àr för dig. Och som brukar mÄlas som en liten vit figur pÄ den ena axeln. Den lilla vita Àr inte god pÄ nÄgot sÀtt. Det Àr en skenhelig förklÀdd liten jÀvel som profiterar pÄ ens dÄliga samvete. Skenheliga jÀvlar ska man ignorera. Vare sig de sitter pÄ axeln eller Àr utsÀnda frÄn staten. I synnerhet sÄ hÀr i jul.
Lite stĂ€rkt av den insikten stĂ€ller man ifrĂ„n sig resterna av desserten och tar en titt pĂ„ utbudet av stĂ€rkande drycker. Sinnlig njutning i ren form. SĂ„ fort du lyfter i glaset kommer det. âBorde du inte vĂ€nta med det dĂ€r tills barnen har lagt sig?â Nykterhetsinkvisitionen har tagit sig in i huset. Och tagit över julen. Du blir dömd till evig skam för att du tar risken att förvandlas till ett barnmisshandlande monster under sjĂ€lvaste julafton. Att pĂ„peka att nĂ„got sĂ„dant aldrig hĂ€nt hĂ€r Ă€r lönlöst. Inkvisitionen lyssnar inte pĂ„ rationella argument.
Kanske skulle man ta sig nÄgot gott att röka? Nej, just det, staten har bestÀmt att det inte Àr bra för oss medborgare. DÀrför förbjuder man att mÀnniskor röker tillsammans utomhus. Snart ryker vÀl medborgarskapet för oss dÄrar som inte vet vÄrt eget bÀsta. Eller sÄ gör dom processen Ànnu kortare. NÀr folkhÀlsopatrullen kommer för att hÀmta en gÀller det att ha rökdonet redo. SÄ lÀnge man röker lÀr de inte komma i nÀrheten. Passiv rökning Àr ju fullstÀndigt livsfarligt. Det Àr en tröstande tanke.
Julen kan kÀnnas begrÀnsande för den som inte vÀljer sina traditioner. Samtidigt kan julen vara ett tillfÀlle dÄ det moderna och politiskt korrekta fÄr ge vika nÀr individen ger sig hÀn Ät traditioner, familj, god mat och dryck. Julen kan pÄ sÄ vis vara en arena för motstÄnd. DÀr andlig och sinnlig njutning blir en protesthandling. För tron pÄ individens förmÄga att sjÀlv vÀlja vad som Àr bÀst för denna. Mot enkelriktning och pÄtvingade uppfattningar. Upp till kamp mot glÀdjedödarna!
Glad Jul!