De planerade höghastighetstågen riskerar att att bli 86 miljarder dyrare än beräknat. Kostnaden tillåts springa iväg eftersom politisk prestige står på spel. Samtidigt är underhållet av befintlig infrastruktur eftersatt.
Det är Dagens Nyheter som tagit del av en rapport om höghastighetsjärnvägen från Trafikverket. Det gäller Sverigebygget, som lanserades av Alliansen inför valet 2014 och som regeringen fortsatt med. Höghastighetsbanor ska byggas från Stockholm till Jönköping och därifrån vidare mot Malmö och Göteborg. Kostnaden beräknades från början till 170 miljarder kronor, men när beräkningen nu setts över verkar de hamna på närmare 256 miljarder, en ökning med över 50 procent. Järnvägen ska inte stå klar förrän 2035, så kostnaderna lär dessutom hinna öka ytterligare. I beräkningarna har varken nya stationer eller anslutningsbanor från orter som inte nås av höghastighetsbanorna räknats in. Och det kommer behövas. Tanken med satsningen är ju att få fler att använda järnvägen.
Trots att det satsas rekordmycket på järnvägsunderhållet har ändå Trafikverket dragit ned på underhållet på ett flertal sträckor, vissa saknar helt underhållsåtgärder.
I mars i år kritiserade Trafikverkets internrevision den usla styrningen av underhållsarbetet. Revisorerna skriver att det saknas styrning, planering, prioritering och uppföljning av underhållsarbetet. Därtill har man inga fastställda arbetssätt för att prioritera behoven och saknar en sammanhållen underhållsplan. Revisorerna hänvisar delvis till bristande resurser, men det är uppenbart mer som saknas.
Underhållet prioriteras i storstadsregionerna, där det finns många pendlare. Om deras öden rapporteras med olycklig regelbundenhet i media. Men minst lika drabbad är godstrafiken. 120 mil spår i Sverige håller bokstavligt talat på att spricka, bland annat längs Södra och Västra stambanan. Också i Norrland finns stora problem, där underhållet av de stambanor som skogsindustrin är beroende av har skjutits upp på obestämd tid. Så ser det ut i hela landet. De 256 miljarder kronor som nu ska läggas på en höghastighetsjärnväg hade kunnat göra stor nytta.
Det finns politik som är mödosam och tråkig, men också livsviktig. Infrastrukturen är en sådan fråga. Visst är det roligare att stå på en presskonferens och visa storstilade planer på futuristiska höghastighetståg som ska ta Sverige in i nästa generation, gärna med sikte på ett godtyckligt årtal som låter snyggt, i det här fallet 2035. Men då glöms den järnväg som tjänat Sverige väl i 150 år lätt bort.
Höghastighetståg behöver inte vara en dum idé. Men innan det görs vidlyftiga satsningar måste de nuvarande väg- och järnvägsnäten vara i fas med trafikmängden. Även i järnvägsfrågan gäller en gammal sanning: trägen vinner.