På kvällen efter att Löfven meddelat sin avgång var flera socialdemokratiska opinionsbildare ute och krävde att det nu var dags för en kvinna (SR 23/8). Det är inte märkligt att många socialdemokrater efterfrågar en kvinnlig partiledare. De svenska Socialdemokraterna har haft högre svansföring än sina nordiska systerpartier i jämställdhetsfrågor. Men i Finland är socialdemokraten Sanna Marin både partiordförande och statsminister, och i Danmark har Mette Fredriksen samma roller. Det är Sverige som har stuckit ut i sammanhanget. Världens första feministiska regering har letts av en man. En kvinnlig partiledare och statsminister skulle därför se bra ut.
Dock bör man minnas att Socialdemokraternas problem knappast är att locka kvinnliga väljare. De har problem med att hålla kvar männen. Om män röstade på S i lika hög grad som kvinnor skulle partiet ligga tryggt över 30 procent.
Dagens Nyheter gick nyligen igenom SCB:s partisympatimätningar från 2006 och framåt och tittade på hur könsbalansen förändrats över tid (DN 16/8). De fann att S hade en jämn balans mellan män och kvinnor tills Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Därefter lämnade runt en tredjedel av de manliga väljarna partiet.
Idag är det ojämlikheten inom de två partierna S och SD som skapar gapet mellan könen i svensk politik: det vill säga att de rödgröna har stöd av två tredjedealar av kvinnorna och oppositionen av en lika stor övervikt av män. Den S-ledare som vill säkra rödgrönt regeringsunderlag bör alltså titta på möjligheten att locka tillbaka män. Hur det ska göras verkar man inte ha någon idé om. Annika Strandhäll har till exempel kallat det ett hästjobb att locka tillbaka LO-männen.
Är Magdalena Andersson den som kan anta sig det hästjobbet? Inte med självklarhet, Andersson står i ett socialdemokratiskt perspektiv till höger i ekonomiska frågor. Efter valet 2018 skyllde Daniel Suhonen det dåliga resultatet på Magdalena Andersson personligen (DI 11/9-2018). Suhonen menade att Andersson var fast i 90-talets saneringspolitik. Alltså för strikt med att hålla i plånboken. Den bilden verkar faktiskt Andersson dela Nyligen beskrev hon säg som Europas snålaste finansminister (TT 11/8).
Kommer det faktum att Andersson är höger inom S att locka tillbaka väljare som gått till SD och M? Inte med någon självklarhet, för det är andra frågor det handlar om. Ordning och reda, lag och rätt. Där är Magdalena Andersson inte profilerad.
En gissning är att Andersson kan ta väljare från Miljöpartiet och Centern. Kanske också från Vänsterpartiet. Det ändrar dock inte ställningen mellan blocken. Har S otur leder Anderssons regim till att ännu fler män lämnar. Då torde valutgången 2022 vara så gott som avgjord.