Ledare: I alla fall inte nazister

Nyligen presenterade Socialdemokraterna sitt manifest inför valet till Europaparlamentet 26 maj. De sju sidorna gör dock inte mycket för att väljarna ska förstå vad partiet vill åstadkomma. S främsta argument för att få väljarnas förtroende är alltjämt att partiet inte är högerextremt.

Det känns förstås betryggande att veta. Säkerligen är det många som har haft svårt att skilja på bilderna på partiets tre toppkandidater och en genomsnittlig demonstration med Nordiska motståndsrörelsen. Som om inte kampen mot högerextremismen i Europaparlamentet var nog kompletteras den med en redig klyscha: Europa ska möta hat med gemenskap. Vad det innebär för de blivande S-ledamöternas arbete är vänligt uttryckt oklart.

S har dock fyra fokusområden. Demokrati, klimat, jobb och EU som stark aktör. Även de tre senare har förärats klyschor: Europa ska visa världen vägen, Europa ska gå framåt tillsammans samt Europa ska bygga gemensam säkerhet.

Hur gärna man än vill går det inte att förstå vad S vill åstadkomma i EP. Det slås fast att S fortfarande vill att EU ska ta ansvar för migrationspolitiken, men ingenting om hur S vill att det ska gå till. Det är väl heller inte det viktiga. Poängen är att skyla över den egna oförmågan att ta ansvar.

Det framgår även att S nationellt vill fortsätta att använda EU som avlastningsyta för allt partiet inte självt klarar av. Det gäller inte minst Islamiska statens återvändande terrorister. S skriver i sitt manifest: ”Och de som stridit för IS ska inte komma undan i ett juridiskt ingenmansland. De ska ställas inför rätta, dömas och straffas för de ofattbara grymheter som de begått.”

S smyger här återigen in sin idé om en EU-tribunal för att hantera återvändarna. S behöver en annan instans för det eftersom de svenska lagarna inte har anpassats för detta trots att problemet har varit uppenbart under lång tid. EU är dock sällsynt dåligt rustat för att genomföra något sådant. Den redan existerande EU-tribunalen för brott begångna i Kosovo 1999 har på grund av politiska hinder inte fått mycket gjort. EU klarar inte av att hantera IS-terroristerna. Det skulle främst vara ett slöseri med tid och pengar. Därtill är det främst en fråga för medlemsländerna, men visst det problem när ett medlemsland inte tagit sitt ansvar.

En annan noterbar effekt av EP-valet är att regeringen håller på propositionen om implementering av EU:s uppdaterade vapendirektiv. Regeringen har påstått att det är en minimiimplementering av direktivet, något som alla som har läst direktivet och regeringens förslag kan se inte är fallet. Tvärtom går det utöver vad direktivet kräver på varje punkt. Det finns en genuin rädsla att väljarna, om förslaget ser dagens ljus före valet, kommer att straffa S på valdagen.

Kanske är det helt enkelt så att S inte vill så mycket med Europaparlamentet. Det skulle om inte annat förklara varför partiets EP-ledamöter tenderar att inte göra mer väsen av sig än nödvändigt. Men de är ju åtminstone inte högerextremister.