Ledare: Kramp i ledningen

Ett avtal har ingåtts med statliga Svenska kraftnät, som ansvarar för Sveriges elsystem. Det är en panikåtgärd, som är både nödvändig och problematisk.

Elbrist under coronakrisen vore förödande. Och marginalerna i elsystemet har blivit allt mindre, enligt den årsrapport som statliga Svenska kraftnät lämnade till regeringen för en tid sedan. Och enligt ett avslöjande i Aftonbladet (17/6) är faran för elbrist i södra Sverige än mer överhängande än vad som har förespeglats av Svenska kraftnät.

Ska vi förstå hur det kunde bli så här bör vi gå tillbaka omkring 20 år i tiden. Under Göran Perssons (S) tid som statsminister tvingades Barsebäcks två kärnreaktorer att stänga, vilket minskade robustheten i elsystemet i södra Sverige. 

Tanken var då att bygga ut elnätet, för att kunna överföra el från vattenkraftverken norr om Dalälven. Men tillståndsprocesser och byggen har dragit ut på tiden. Och i södra Sverige har sårbarheten bara ökat, inte minst i takt med växande befolkning och tilltagande elektrifiering.

Trots de stora problemen med utbyggnaden av elnätet har Socialdemokraterna fortsatt att gå Miljöpartiet till mötes i energipolitiken. Det är som att inget har fått rubba planen, inte ens verkligheten.

Politiska åtgärder har under de rödgröna regeringarna fortsatt att ställa om svensk elproduktion. Den pålitliga baskraften, som alltid kan leverera, har fasats ut och ersatts främst med vindkraftverk. Det innebär att planerbarheten i elproduktionen minskar. 

För att få till omställningen har politiken dock behövt subventionera vindkraftverken, vilket i sin tur har tryckt ner elpriserna och gjort det mindre lönsamt att producera el utan subventioner. Och som om det inte vore nog har en del kraftslag direkt motarbetats. Förra året lanserade regeringen en skatt på avfallsförbränning. Dessförinnan straffbeskattades kärnkraften, vilket ledde till flera nedläggningsbeslut.

I dag ser vi effekterna av politikens ingrepp – ett elsystem som svajar och energiföretag som inte vågar investera i Sverige på grund av en ryckig politik. Nu behövs paniklösningar för att se till att lamporna inte slocknar.

Under Anders Ygemans (S) tid som energiminister har inte mindre än tre kreativa affärer gjorts upp för att säkra elförsörjningen – något som marknaden tidigare klarade av utan större inblandning från staten. 

Förra året tecknades lokala uppgörelser med energiföretag för att säkra elförsörjningen i Stockholm och Malmö. Senast har avtalet tecknats med Vattenfall för att hålla Ringhals 1 igång under sommaren.

Men de olika avtalen för att säkra elproduktionen riskerar att fortsätta den onda cirkeln. Snart kan alla energibolag förvänta sig lukrativa uppgörelser med staten om elförsörjningen bara blir tillräckligt kritisk i deras region. 

Signalen som politiken skickar är att staten tar notan om energibolagen är tillräckligt fräcka och lägger ned vissa strategiska kraftverk.