De som aldrig arbetat har rätt till den pension som kallas garantipension. Men även de som har arbetat ett långt yrkesliv men haft en låg lön och därigenom en låg pension får ett tillskott från garantipensionen, men då minskas garantipensionen stegvis baserat på hur mycket du får i inkomstpension.
Garantipensionen påverkas dock inte av inkomster från kapital. Det är i grunden bra. En pensionär som har sparade pengar på banken, antingen som trygghet eller som ett framtida arv till barn och barnbarn, ska inte straffas med sänkt pension. Däremot kan det nog framstå som stötande att även den som ett helt liv levt på ärvda pengar utan att göra ett enda dagsverke har rätt till vad som då mer framstår som en medborgarlön för rika pensionärer.
Det är främst kvinnor som är beroende av garantipensionen, vilket är lätt att förstå. Det är vanligare att kvinnor har jobbat deltid och då ofta i yrken som har låga löner. Många av dessa kvinnor återfinns inom kommunalarbetareförbundet. Deras pensioner blir i slutändan så låga, enligt Folksams Håkan Svärdman, att skillnaden mot de som aldrig arbetat bara är några hundralappar i månaden.
Tidningen Kommunalarbetaren har även tittat på hur mycket en 61-årig undersköterska tjänar på att jobba till 65 jämfört med att gå i pension i förtid. För en person som är ogift och har rätt till bostadstillägg kan skillnaden mellan att gå i pension vid 62 år eller vid 65 vara så liten som 130 kronor i månaden. Orsaken är alltså att när du jobbar fler år blir din inkomstpension högre, men garantipensionen lägre.
Räkneexemplet bör dock kompletteras med att den som jobbar de sista åren kan spara undan pengar som sedan kan användas för att dryga ut pensionen efter 65.
I en tid när varannan nyfödd förväntas bli 100 år kommer fler behöva jobba längre. Samtidigt har dagens 70-åringar en hälsa som motsvarar 50-åringars för några decennier sedan. Därför är det naturligt att vi numera har rätt att jobba till 67 men kan fortsätta om vi och arbetsgivaren så önskar. Det är idag mycket förmånligt att jobba efter 65, både för arbetstagaren – som får dubbelt jobbskatteavdrag – och för arbetsgivaren som betalar lägre arbetsgivaravgift.
Samtidigt finns det människor som har haft slitsamma yrken, exempelvis inom vården, och inte orkar fortsätta till 65 eller 67. För dessa personer skulle det vara en stor tillgång att, ovanpå sina låga pensioner, kunna hitta nya arbetsuppgifter som inte är fysiskt krävande. Genom att jobba en dag i veckan med läxläsningshjälp, barnpassning eller i serviceyrken finns möjlighet att få en höjd levnadsstandard. Men det förutsätter dels att möjligheterna till rut- och rot-avdrag inte försämras, dels att vi en gång för alla överger ungdomsfixeringen i det svenska arbetslivet.
Dessutom är det angeläget att fortsätta sänka skattetrycket, så att människor under sin yrkesverksamma tid kan spara mer pengar och på så sätt vara mindre beroende av storleken på sin framtida pension.