På grund av den rödgröna regeringens politik avskaffas rutavdraget för läxhjälp den 1 augusti. Rutavdraget som ger rätt till skattereduktion för barnpassning finns kvar, men ska bara medges om barnvakten inte sätter sig ner och hjälper till med läxorna för länge.
”Vår avsikt är att det ska vara lätt att göra rätt”, säger den rättsliga experten Pia Blank Thörnroos i ett pressmeddelande från Skatteverket (21/7), vilket skickats ut med anledning av att myndigheten har gjort ett ställningstagande för att förtydliga de nya rutreglerna som snart börjar gälla. Enligt den nya lagen får läxläsning vid barnpassning ske i ”ringa omfattning” för att rutavdrag ska vara berättigat. Det tolkar Skatteverket som att det gäller tio procent av tiden.
Myndigheten har att förhålla sig till de nya reglerna och gör sitt jobb när den preciserar sin tolkning. Det kan dock knappast sägas att det blir lätt att göra rätt med regeringens krångliga politik. I praktiken innebär Skatteverkets tolkning att en barnvakt som jobbar i två timmar en eftermiddag får ägna tolv minuter åt läxhjälp. Om barnvakten passar två syskon samtidigt, får hon bara hjälpa barnen i sex minuter var? Eller hur ska det tolkas?
Hur – och med vilka resurser – är det tänkt att detta ska kontrolleras? Ska Skatteverket bege sig ut och knacka på hemma hos familjer för att inspektera vad som sker vid köksborden efter skolan? Det framstår som en orimlig ordning, men vem vet? Metoden har ju den statliga myndigheten Radiotjänst använt länge för att kontrollera att den medborgare som har en tv också betalar licens.
Regeringen driver på flera sätt en verklighetsfrånvänd politik. Genom att höja kostnaderna för läxhjälp riktar den med precision in sig mot den bransch av läxhjälpsföretag som vuxit fram och gett jobb åt framförallt unga och studenter. Förslaget rimmar illa både med regeringens ambition att minska ungdomsarbetslösheten och att uppmuntra utbildning.
Skattelättnaderna bör i stället snarast breddas till att gälla tjänster och jobb generellt. Utöver att slopa läxrut väljer regeringen dock att även nagga både rut och rot i kanten. Därtill höjer regeringen arbetsgivaravgifterna för unga, vilket häromdagen fick Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg att ta ett avsteg från sin opolitiska roll som myndighetschef och kritisera regeringens skattehöjningar för att de hämmar jobbtillväxten (DN 20/7).
Förutom att försämra tillväxten riskerar förslagen att urholka legitimiteten för skattesystemet. En av fördelarna med framförallt rut- och rotavdraget har varit att de har bidragit till att svarta jobb har blivit vita. När läxrut infördes var det bland annat för att undvika otydliga regler för tjänster i hemmet.
Nu tar regeringen dock ett kliv tillbaka och gör det svårare att göra rätt. För vilken barnvakt kommer i praktiken att neka en sjuåring hjälp med matteläxan med hänvisning till att det i myndigheternas ögon ses som skattefusk?