Legala vapen Àr inte problemet

För att rÀtt brottshÀmmande och brottsbekÀmpande ÄtgÀrder ska kunna sÀttas in krÀvs att problemstÀllningen Àr korrekt framlagd. SÄ Àven vad gÀller skjutvapenvÄldet.

"Det Àr inte sportskyttar eller jÀgare som skjuter pÄ vÄra gator. Det Àr inte heller med deras vapen som det skjuts. Insmugglade illegala vapen frÄn företrÀdesvis Balkan utgör merparten av de vapen som anvÀnds i kriminella sammanhang", menar ledarskribenten.

"Det Àr inte sportskyttar eller jÀgare som skjuter pÄ vÄra gator. Det Àr inte heller med deras vapen som det skjuts. Insmugglade illegala vapen frÄn företrÀdesvis Balkan utgör merparten av de vapen som anvÀnds i kriminella sammanhang", menar ledarskribenten.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ledare2021-06-02 04:00
Detta Àr en ledare. VT:s ledarsida Àr oberoende moderat.

NÀr Brottsförebyggande rÄdet pÄ uppdrag av regeringen jÀmför det dödliga skjutvapenvÄldet i Europa landar de i att den svenska ökningen Àr unik. Förklaringarna om varför Àr dÀremot knapphÀndiga. Politik förd pÄ andra omrÄden fÄr emellertid konsekvenser Àven inom kriminalpolitiken.

NÀr regeringen gÄng pÄ gÄng kommer med missriktade ÄtgÀrder som frÀmst drabbar laglydiga vapenÀgare Àr det inte konstigt att skjutvapenvÄldet grasserar. I stÀllet för att leta efter sin borttappade nyckel dÀr man gÄtt, letar man under gatlampan för dÀr lyser det.

Att som inrikesminister kunna sÀga att man skÀrpt vapenlagarna kÀnns bra nÀr tidningsrubrikerna handlar om skjutningar pÄ gatan. Det Àr blott symbolpolitik som mÄhÀnda lurar en oinsatt men som de facto inte ger nÄgot resultat pÄ slutprodukten, skjutningarna pÄ gatan.

Föga bryr sig kriminella om hÄrdare regler för att fÄ inneha ett legalt vapen. De som redan struntat i att söka om licens för sitt vapen kommer ju knappast söka licens för nÄgon annan del till ett vapen, som ett magasin. De fÀster heller inget avseende vid att vart femte Är behöva uppfylla kraven för förnyad licens pÄ sin pistol.

Det till trots handlar de framlagda förslagen allt som oftast just om skÀrpta regler för legalt vapeninnehav. Förklaringen ligger i en rapport om illegala vapen frÄn dÄvarande Rikspolisstyrelsen frÄn 1995. I rapporten Äterfinns den teori som enskilt har satt störst prÀgel pÄ synen pÄ svensk vapenlagstiftning och samtidigt har gjort störst skada. Det handlar om lÀckageteorin.

Enligt den fĂ„r brottslingarna sina vapen frĂ„n svenska legala vapenĂ€gare, jĂ€gare och sportskyttar. Svensk forskning inom omrĂ„det visar dock att det per Ă„r endast förekommer 1–2 vapen med legalt civilt ursprung vid grov brottslighet. Det kan stĂ€llas i proportion till de nĂ€rmre 1,9 miljoner licenser som finns i Sverige. Det Ă€r alltsĂ„ inte de legala vapnen som Ă€r problemet. Polisen framhĂ„ller likvĂ€l till justitiedepartementet att varje Ă„tgĂ€rd mot kriminella vapen mĂ„ste börja med de legala.

Eftersom problemstĂ€llningen Ă€r formulerad med detta i Ă„tanke, sĂ„ missar regeringen mĂ„let stort varje gĂ„ng vapenlagstiftning diskuteras. År efter Ă„r. Svensk vapenpolitik behöver ett omtag. Det Ă€r inte sportskyttar eller jĂ€gare som skjuter pĂ„ vĂ„ra gator. Det Ă€r inte heller med deras vapen som det skjuts. Insmugglade illegala vapen frĂ„n företrĂ€desvis Balkan utgör merparten av de vapen som anvĂ€nds i kriminella sammanhang.

GÀrna fler poliser, fokus pÄ tullen och rejÀla straff för illegalt vapeninnehav. Men börja med att dela upp vapenlagstiftningen i en administrativ lag om vapentillstÄnd medan det kriminella anvÀndandet och adekvata straff lÀggs i brottsbalken. DÀr finns vÀgen framÄt för att slippa plakatpolitiken inom vapenlagstiftningen och se början pÄ en lösning mot det dödliga skjutvapenvÄldet.