Ledare: När tiderna blir sämre

Sverige står dåligt rustat om konjunkturen skulle vända. Och det kommer den att göra, förr eller senare. Men regeringen vill inte förbereda Sverige på sämre tider. Den lånar pengar, trots att vi borde spara. Ekonomer varnar för en bostadsbubbla och utgifterna för både sjukskrivna och nyanlända fortsätter öka. En fortsatt ansvarslös ekonomisk politik kommer att stå oss dyrt.

Statsminister Stefan Löfven (S) talar gärna om att arbetslösheten bland inrikesfödda är låg och att ungdomsarbetslösheten är den lägsta på åtta år. Men det är inte tack vare regeringens politik. Den höga sysselsättningen beror på att Sverige klarade finanskrisen bra och befinner sig i en högkonjunktur. Det är när konjunkturen vänder som de verkliga effekterna av regeringens politik kommer att synas.

Konjunkturinstitutet har i flera rapporter uttryckt en önskan om att regeringen stramar upp finanspolitiken för att rusta Sverige för sämre tider. Även ordföranden för det finanspolitiska rådet, professor Harry Flam, är orolig. ”I den högkonjunktur som råder bör offentliga sektorns sparande alltså vara positivt, över 0,33 procent. Nu ligger det under på minus 0,4 procent. Regeringen för inte en balanserad finanspolitik”, sa han i en kommentar om regeringens budget.

Bostadsmarknaden ser inte heller ljus ut. Två professorer vid Handelshögskolan i Stockholm, Per Strömberg och Peter Englund, menar att alla varningslampor blinkar och fruktar att en bostadskris är på väg (SvD 25/10). Förutom de tusentals överbelånade personer som sannolikt inte skulle klara en räntehöjning kommer de som kan hålla sig över ytan att tvingas dra ned sin konsumtion till ett minimum. Det skulle ytterligare förstärka en lågkonjunktur.

Till sist kan man fråga sig hur statens finanser kommer att se ut, när vi redan i högkonjunktur ser skenande kostnader för bland annat sjukskrivningar och migration. Under första halvåret 2016 kostade migrationen och integrationen drygt 20,4 miljarder kronor. Det är nästan fyra gånger så mycket som under motsvarande period 2015. Arbetslösheten bland utrikesfödda blir allt högre. En stor del av kostnaderna kommer dessutom att vältras över på kommunerna. Enligt Sveriges kommuner och landsting riskerar kommunerna att gå 47 miljarder kronor i back år 2020.

Var och ett av dessa varningstecken bör leda till drastiska åtgärder från regeringen. Men hittills har finansminister Magdalena Andersson (S) inte gett några indikationer på att hon är oroad för Sveriges situation.

Oppositionen varnar för utvecklingen. Men Alliansen vill inte ställa upp med ett gemensamt budgetalternativ förrän 2018. Hur mycket skada regeringen hinner göra till dess kommer att synas i nästa lågkonjunktur.