Edvard Hollertz utanför Rysslands ambassad i Tallinn.
Vi sitter i en källare i Tallinn.
Jag är djupt orolig, säger en av Estlands ledande försvarspolitiker. Europa är för svagt. Problemet är inte Trump – det är vi själva. Europa har en bristande försvarsvilja.
Låt oss ta det från början.
Den 24 februari 2022 attackerade Ryssland på bred front Ukraina. Anfallet chockade en värld.
Men ett fåtal länder hade länge varnat för Ryssland – däribland Estland. Vi borde ha lyssnat på dem, har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen senare sagt.
Det är också för att göra just det – lyssna på Estland – som jag är i Tallinn tillsammans med ett antal andra svenska skribenter. Frågan vi har med oss till säkerhetsexperter, höga politiker och militärer är vad de tror om framtiden. Vad kommer Ryssland att göra? Och vad behöver vi göra, nu när USA under Donald Trump har börjat svaja i sitt militära stöd till Europa?
Rusta, är svaret på båda frågorna.
Rysslands är på gång att kraftigt öka sin militära närvaro i Östersjöområdet. Planen verkar vara en fördubbling av antalet ryska trupper runt Baltikum, jämfört med hur det var innan kriget i Ukraina.
Budskapet från Rysslandskännare i Tallinn är också glasklart – Rysslands hot mot grannländerna försvinner inte med Putin. Politiken har brett stöd i den ryska befolkningen. Och att få ryssarna att ge upp ambitionerna att lägga under sig grannländerna kommer att ta generationer.
Alltså. Europas länder måste ställa in sig på att behöva försvara sin frihet under överskådlig tid.
Vad behöver vi då göra, mer handfast?
Det viktigaste här och nu är att stödja Ukraina. Så länge ryska trupper är uppbundna där är hotet mindre här. Men den dag som det blir ett varaktigt vapenstillestånd i Ukraina lär Ryssland flytta en del av trupperna, och då är risken att Ryssland snabbare än planerat kan stärka sin närvaro runt Östersjön. Det innebär i sin tur ökad risk för något typ av ryskt anfall.
Särskilt en plats beskrivs som särskilt farlig om Ryssland riktar vapnen mot Baltikum. Det är den estländska staden Narva, precis på gränsen till Ryssland. Det sägs återkommande att det är där som tredje världskriget kan starta.
På gränsen mellan Estland och Ryssland. Till höger estniska Narva, till vänster ryska Ivangorod.
För i Narva bor många rysktalande med ryskt medborgarskap. Och rädslan bland estländarna – ur båda språkgrupperna – är att det är en situation som Putin kan utnyttja. När Ryssland gick in i Ukraina 2014 var förevändningen att det fanns en rysk befolkning som behandlades illa.
I Narva, liksom i resten av Estland, märks också redan ryska aktiviteter. Desinformation och påverkansoperationer är vardag.
I Tallinn varnas det dock för att de ryska påverkansförsöken lär öka även i andra länder framöver, som ett ryskt svar på att Europa rustar. Särskilt Tyskland lär bli utsatt.
Lyssnar vi på det viktigaste budskapet från Tallinn är det att Europa skyndsamt måste stärka sitt försvar. Och det som krävs av oss är inte bara en fysisk upprustning. Det är lika mycket en mental omställning. I 80 år har generationer av européer lärt sig att inte satsa på en stor militärmakt, eftersom den typen av upprustning ledde till första och andra världskriget.
I Estland lever man dock som man lär. Nästa år ska landet lägga minst fem procent av BNP på försvar.
Framöver kan vi inte heller förvänta oss att amerikanerna tar samma ansvar för Europas säkerhet som de har gjort sedan andra världskrigets slut. Det innebär att vi måste dimensionera försvaret för mer än att stå emot ett första anfall österifrån, i väntan på att amerikanska trupper kommer till undsättning. I framtiden behöver vi kunna slå tillbaka med egen kraft.
Ett ukrainskt bostadsområde som under senare tid hamnat i centrum för strider mot ryska trupper i Donetskregionen.
Det här tar oss också tillbaka till där vi började, med försvarspolitikern som vi träffar i en medeltida källare i centrala Tallinn. Oron som framförs är att många europeiska länder inte tar hotet på allvar. Att vi är för fega.
Risken är därmed att historien återupprepar sig. Att Estland och andra länder som förstår sig på Putin varnar för hotet från Ryssland. Men att många europeiska länder inte agerar förrän det är för sent.
Ännu kan vi dock göra det rätta. Ännu kan vi försvara friheten. Om vi lyssnar på rösterna från Estland.