Regeringen bantar viktiga myndigheter

Inom allt fler samhällsviktiga områden är besparingsåtgärder högst på dagordningen. Det gäller Polismyndigheten, Nationellt forensiskt centrum och nu även Kustbevakningen. Det är ett sorgligt kvitto på hur politiska beslut inte överensstämmer med verklighet.

Senast i raden av myndigheter som lider av besparingskrav är Kustbevakningen. De har brist på personal samtidigt som de har fått ökade arbetsuppgifter, skriver ledarskribenten.

Senast i raden av myndigheter som lider av besparingskrav är Kustbevakningen. De har brist på personal samtidigt som de har fått ökade arbetsuppgifter, skriver ledarskribenten.

Foto: Adam Ihse/TT

Ledare2021-08-10 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Polismyndigheten räknar med att gå back med 500 miljoner kronor under 2020 enligt en ny prognos (DN 2/8). En orsak är att myndigheten inte kompenserades för de omfattande gränskontroller man beordrades utföra.

Polismyndigheten är snabba med att påpeka i ett pressmeddelande att besparingarna inte kommer att påverka den planerade tillväxten med ytterligare polisanställda till 2024. Och att något generellt övertidsstopp eller anställningsstopp inte finns, utan det tillämpas just nu en ”större återhållsamhet” (3/8).

Men enligt källor till DN är konsekvenserna redan synliga genom anställningsstopp, både nyrekrytering och vid vakanser, för såväl poliser som civilanställda. Samt genom övertidsstopp på flera utredningsenheter, vilket kan tänkas få konsekvenser för brottsutredningar.

På vissa enheter ägnar utredande poliser mycket tid åt att skriva ut förhör eftersom man inte längre får köpa in skrivhjälp. Och enligt polisen Martin Marmgren (Aftonbladet 3/8) sätts poliser som är specialiserade på gängkriminalitet i receptionstjänst på grund av vakanser. Knappast välanvända polisresurser.

En polisavdelning som saknar resurser är Nationellt forensiskt centrum, NFC. Vapenforensikerna på NFC är oumbärliga i utredningarna om skjutningar och vapenbrott. De jobbar med att koppla ihop ett vapen med ett brott genom att exempelvis jämföra kulor. Arbetsbördan har ökat under senare år och med 17 procent fler vapenundersökningar under förra året hinner de inte med att följa utvecklingen (SvD 1/8).

Troligen kommer arbetsbördan öka ytterligare som följd av straffskärpningen för grovt vapenbrott som infördes i december 2020. Innehav av vapen som är hel- eller halvautomatiska, har lasersikte eller som är i så kallad grov kaliber (9x19 och uppåt) räknas numera som grovt brott. Samtidigt har häktningstiderna reducerats, sedan juli gäller max nio månader och för de under 18 år är den tre månader. Det sätter stor press på NFC att leverera svar innan häktningstiden är slut, innan den misstänkte släpps och kan förstöra utredningen.

Senast i raden av myndigheter som lider av besparingskrav är Kustbevakningen. De har brist på personal samtidigt som de har fått ökade arbetsuppgifter (GP 8/8). Det handlar om utökade uppdrag inom brottsbekämpning, fiskerikontroll och gränsövervakning och leder till att patruller ställs in eller får gå med underbemanning. Det är ohållbart.

Gemensamt för dessa tre är att politiska beslut ligger i grunden för att arbetsbördan ökat. Där har regeringen ett stort ansvar att se till att myndigheter fortsatt kan utföra sitt uppdrag under ordnade former. Ökar arbetsbördan genom politiska beslut, eller för den delen genom samhällsutvecklingen, måste budgeten anpassas därefter.