Sverige brukar beskrivas som världens mest sekulära land. Kyrkans inflytande över politiken har minskat de senaste decennierna och allt färre går i kyrkan varje söndag. Denna bild passar väl med den sekulariseringsteori som lanserades av den tyske sociologen Max Weber i början av 1900-talet. Han menade att religionens roll skulle minska i takt med samhällets vetenskapliga och rationella utveckling.
När man tittar på det nutida Sverige finns det dock anledning att delvis ifrågasätta denna teori. För trots att Sverige hamnar högt upp på World value surveys rationalitetsskala och är ett av världens mest ekonomiskt utvecklade länder så lever kristendomen.
67 procent av alla svenskar kallar sig kristna. En bra bit över sex miljoner svenskar är med i Svenska Kyrkan, 330 000 är med i någon av frikyrkorna och ytterligare några hundra tusen är med i andra kristna samfund såsom den katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna. Tidningen Dagen rapporterar att 400 000 svenskar fortfarande ber bordsbön varje dag (22/9).
Religionen har fortfarande stort inflytande på Sverige. Flertalet politiska läger säger sig bottna i en kristen idétradition och i debatterna hänvisas ofta till en kristen människosyn. Det kulturella inflytandet är betydande och i många fall tar samfunden vid där välfärdsstaten misslyckas. De religiösa sederna och symbolerna är mycket närvarande och kring de stora högtiderna samlas många svenskar i kyrkbänkarna.
På senare år har religionen blivit än mer närvarande i det samhälleliga samtalet. Religionen har fått en framträdande roll i moralfrågor kopplade till skolan, sjukvården och migrationskrisen. Under sommaren har en stor debatt pågått kopplat till kampanjen Mitt Kors, gällande kristen stolthet och engagemang för världens förföljda kristna. I dagarna kom också siffror som visar att intresset för att läsa religion på universitet ökar.
Professorn i religionsvetenskap vid Linköpings universitet, Kjell Olof Lejon, säger att detta är en trend som blivit allt starkare de senaste åren. Han menar att flyktingfrågan och situationen i Mellanöstern bidragit till att öka intresset. Samtidigt menar han att den kanske starkaste anledningen är att många unga människor mår psykiskt dåligt. ”Frågor om livsåskådningsperspektiv blir allt mer viktiga för unga”, säger Lejon (SR 18/9).
Religionen har alltid varit en naturlig del av alla mänskliga civilisationer. Kanske har de senaste decenniernas sekularisering och värderelativisering skapat ett tomrum inom oss. Den av många upplevda rotlösheten gör att folk känner sig vilsna i verkligheten. Religionen har historiskt erbjudit människan en gemenskap och något att samlas kring. Den har skapat ödmjukhet inför något större, en förklaring av det oförklarliga och en strimma av hopp i hemska stunder. Den uppfyller helt enkelt mänskliga behov, oberoende av tid och plats. Därför kommer religionen att fortsätta hitta sin plats i samhället.