När det snart är dags för valrörelse igen kan det vara väl värt att minnas den förra. Vänsterpartiet agerade enfrågeparti med sin kampanj ”Inte till salu” mot vinster i välfärden. Valfrihet, kvalitet och långsiktiga förutsättningar hamnade i kläm. Stefan Löfven (S) fick i uppdrag att bilda regering och krokade arm med Miljöpartiet. Jonas Sjöstedt (V) fick dörren till Rosenbad i ansiktet och lät deklarera att hans parti nu skulle gå i opposition. Det blev inte mycket med det.
Den sjätte oktober: ”Det är en fin dag. Nu kommer ingen längre att kunna berika sig på mormors omsorg”, förkunnade Ulla Andersson (V) vid presentationen av regeringens och Vänsterns överenskommelse om att stoppa vinstuttag för välfärdsföretagen.
Resultatet av uppgörelsen som skulle få V att ställa sig bakom statsbudgeten, vilken Löfven nu misslyckats med att få igenom, var att en utredning skulle tillsättas. Trots att den rödgröna regeringen i praktiken blivit en expeditionsministär och väljarna inte efterfrågat någon vänstersväng kvarstår planerna på utredningen.
”Uppgörelsen mellan regeringen och V kullkastar egentligen den pågående utredningen från förra regeringen. Det finns ingenting i den pågående utredningen om ägarprövning som tillfredsställer V”, uppgav en källa till SvD Näringsliv den sjunde oktober. Och i måndags kunde Dagens industri sedermera avslöja att den rödgröna regeringen mörkat avgörande delar av Ägarprövningsutredningen, vilken tillsattes av en förra regeringen i december 2012.
Ägarprövningsutredningen syftar till att se över vilka krav som kan och bör ställas på de som äger och driver företag inom välfärdssektorn. I januari i år lades ett tilläggsuppdrag, bland annat om att utreda kriterier för vad som kan betraktas som varaktigt ägande av friskolor.
”Nu tar vi ytterligare steg för att säkra samhällets krav på de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg, i syfte att stärka kvaliteten och tillgängligheten för alla”, uttalade dåvarande finansmarknadsminister Peter Norman (M). Sedan kom supervalåret igång på allvar och ingen var särskilt intresserad av att diskutera pågående utredningar som denna om ägarprövning.
I två rapporter efter tilläggsuppdraget, som DI nu har tagit del av, sågas idén om vinstbegränsningar: Det finns inte belägg för att vinstdrivande aktörer skulle hålla sämre kvalitet. Regeringen lät dock den 30 oktober, som av en händelse, ändra Ägarprövningsutredningens uppdrag. De två kritiska rapporterna som skulle ha ingått i slutunderlaget finns inte längre med.
”Detta eftersom regeringen aviserat att fler frågor inom området ska utredas”, var det sammanfattande skälet. Om det primära syftet hade varit att stärka kvaliteten i välfärden skulle ett logiskt agerande ha varit att ge konstruktiva tilläggsdirektiv till Ägarprövningsutredningen.
Den rödgröna regeringens föga förtroendeingivande hantering är snarast ett sätt att tysta ner fakta som inte stämmer överens med den egna, förutbestämda uppfattningen – och som försvårar stöd av Vänstern.