En högervåg som vänstern vill trixa bort

Valresultatet blev en tydlig förskjutning åt höger i EU-parlamentet. Den liberalkonservativa gruppen EPP går framåt, liksom den nationalistiska, medan den liberala, den gröna samt den socialdemokratiska gruppen backar.

Sverigedemokraterna backade i EU-valet, vilket vår ledarskribent bedömer som en konsekvens av hur "Trumpskt" man hanterade TV4:s avslöjande om partiets trollkonton.

Sverigedemokraterna backade i EU-valet, vilket vår ledarskribent bedömer som en konsekvens av hur "Trumpskt" man hanterade TV4:s avslöjande om partiets trollkonton.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ledare2024-06-12 20:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige går mot strömmen och här får riksdagsoppositionen avsevärt mer röster än regeringsunderlaget. Även om det i slutändan inte hände så mycket i mandatfördelningen. KD förlorade ett mandat och V ökade ett mandat. 

Det lokala resultaten i kommunen jämfört med förra valet överensstämmer väldigt väl med den nationella utvecklingen. Även om procentsatserna ser annorlunda ut. Moderaterna tar över andraplatsen från SD, och Socialdemokraterna är fortfarande dominerande i sin förstaplats i kommunen. 

Man ska inte tolka siffrorna som en opinionsförändring i riksopinionen, utan se dem för vad de är. De mindre partierna i oppositionen brukar prestera avsevärt bättre i EU-valet än i riksdagsvalet. Klimatfrågans ständiga aktualitet och kriget mellan Israel och Gaza påverkar sannolikt. 

Och MP:s nationella politik och tidigare inflytande över utvecklingen ligger dem inte i fatet på samma sätt i EU-valet, där det inte är någon regeringsfråga som hindrar väljarna att rösta på MP. Åtminstone ingen regeringsfråga som väljarna bryr sig tillräckligt mycket om. 

Att MP går upp och dessutom förbi SD i EU-valet är inte den stora händelsen. Det är däremot att SD går ned. En viss förvirring verkar uppstått i SD-leden under valkvällen. Man har liksom inte varit med om något liknande. 

undefined
Jimmie Åkesson (SD) i samband med partiets valvaka på söndagen i Stockholm.

Skälen till nedgången kan vara flera. Möjligen spelade Kalla faktas program om SD:s trollkonton en roll. Men i så fall kanske främst på grund av SD:s egna Trump-liknande attityd mot media och offermentalitet under valrörelsen. En offermentalitet som rimmar lite dåligt med det faktum att SD numera ingår i regeringsunderlaget och har ett reellt inflytande över svensk politik. 

Och det är sannolikt den avgörande skillnaden från tidtagare val. Detta är det första val som sker med SD som maktspelare och som en del av etablissemanget. 

Möjligen ingår det inte i SD:s självbild att vara ett etablisemangsparti istället för att vara marginaliserat och utsatt. Det kan förklara varför offerretoriken inte övergetts, och det kan även förklara den förvirring som uppstod i SD:s led när valresultatet blev känt. Man hade ju liksom kört på precis som vanligt.

Det hela ger ett tydligt tecken på att det är en överlägsen strategi att ge ytterkantspartier inflytande, i proportion till deras storlek, om man vill hejda deras ökning. Det leder till formellt ansvar och kravställande väljare. Istället för att försöka tysta, isolera, och frysa ut partier man inte gillar med diverse finter och demokratiskt trixande. Vilket snarare verkar leda till evig uppgång i opinionen. 

Men har vänstern nu lärt sig detta? Knappast. Trots valresultatet propsar de på att partierna på högerkanten i EU ska isoleras genom liknande överenskommelser och utfrysning som vi ägnat så mycket tid åt tidigare. Det kommer sannolikt inte leda till något annat än ett ökat demokratiskt underskott i Europaparlamentet och att dessa partier fortsätter att växa. 

EPP-väljaren utgör idag medianväljaren i EU, på en höger-vänsterskala. Nu har de liberalkonservativa gruppen möjlighet att samarbeta både åt höger och åt vänster. Det är en möjlighet de bör förvalta klokt och ansvarsfullt. De finns lika lite anledning att kasta sig över samarbeten med nationalister, som det finns anledning att låsa sig vid ett fortsatt samarbete med socialister.