På måndagen presenterade den nya rödgröna regeringen och Vänsterpartiet en uppgörelse i fråga om vinster i välfärden. Det var Jonas Sjöstedts (V) krav för att samarbeta med regeringen, från vilken han stängdes ute redan första dagen efter valet: ”Vi har ett villkor, och det är att det parallellt med budgeten görs en uppgörelse om vinster i välfärden som vi är nöjda med. Får vi inte det så blir det ingen budgetuppgörelse.”
För att statsminister Stefan Löfven (S) ska kunna få igenom sin budget i riksdagen, då S och MP tillsammans har färre mandat än Alliansen, behövs stöd från V. Dessutom krävs ytterligare stöd eller nedlagda röster från något annat parti. Men att få med V i ett första steg är avgörande.
Praxis vid voteringarna om budgeten är att ett parti först röstar på sitt eget förslag och sedan lägger ner sina röster. Någon bestämmelse utöver att det är så det brukar gå till finns dock inte, utan det är möjligt för ett parti att därefter rösta på det förslag som anses vara ”minst dåligt”. Om V ska rösta med S och MP, efter att som oppositionsparti först ha lagt fram ett eget förslag, måste således V bryta praxis. Det bäddar för andra att göra detsamma.
Mycket pekar därför på att det blir en överenskommelse mellan regeringen och V om budgeten. Priset är högt för att misslyckas. Men det kostar också att få med det parti som i valrörelsen gick hårt ut med budskapet ”Inte till salu” i hjärtefrågan förbud mot vinster i välfärden.
Retoriken har luckrats upp något och såväl Sjöstedt som Löfven talar nu om att ”stoppa vinstjakten”. Vad som menas med vinstjakt förblir dock oklart, trots ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Anderssons (V) försök att förklara det på måndagens pressträff.
Poängen är emellertid att förbjuda att ägarna och professionen inom vård, skola och omsorg använder överskott på något annat sätt än det som politikerna har ställt upp i ett snårigt regelverk. Privat kapital som investerats och ”låg ränta” ska dock få vara undantaget. Men kommunerna ska få veto mot ”nyetableringar av skolor med vinstsyfte”. Samtidigt ska en särskild paragraf i bolagsordningen införas om att syftet inte ska vara ”att dela ut vinst till ägarna”. Det går inte ihop.
Men som på de flesta andra områden från den nya minoritetsregeringen var den överenskommelse med V som nu presenterades främst en viljeinriktning. Den konkreta nyheten var att det i samband med budgeten ska tillsättas en utredning om regelverket. Vad som sedan går igenom i riksdagen är inte klart. Enbart genom att driva frågan skapas dock osäkerhet som riskerar att framtvinga just det regeringen och V säger sig vilja motverka; att elever behöver oroa sig över om deras skola ska vara kvar eller inte.
Med muntra miner stod Sjöstedt och Andersson ändå där, snabbt åter vid Löfvens sida, och talade om ”en smått historisk dag”. På frågan om det här nu innebär att V ska rösta med regeringens budget ville Sjöstedt dock inte svara. Så riktigt nöjd är han nog trots allt inte än.