Enligt tidningen Dagens Samhälles beräkningar tog Sverige under 2015 emot asylsökande barn och ungdomar i en omfattning som motsvarar minst 230 nya skolor, eller 2 400 nya skolklasser. Kommunerna ska ordna skolplatser åt nyanlända inom en månad efter ankomst, samtidigt som lärarbristen är akut.
Naturligtvis kräver detta extra resurser. Därför är det positivt att regeringen skjutit till 200 miljoner kronor till de kommuner som tagit emot flest nyanlända elever. Det handlar om 46 kommuner som tagit emot nyanlända motsvarande minst tio procent av kommunens skolungdomar.
Att ordna skolgången för nyanlända är en ödesfråga för svensk integration. Utan en bra utbildning riskerar sysselsättningsgapet mellan infödda och invandrare, det största i OECD, att både öka och gå i arv till kommande generationer.
Från och med årsskiftet är bedömningen av nyanlända elevers kunskaper reglerad i skollagen. Inom två månader ska rektor fatta beslut om vilken årskurs eleven ska placeras i. Detta görs med hänsyn till både elevens ålder och förkunskaper. Det ska även beslutas i vilken omfattning eleven ska gå i en förberedelseklass.
Grundprincipen är att en elev ska gå i förberedelseklass så kort tid som möjligt. Så snart eleven kan följa den ordinarie undervisningen i ett ämne, ska eleven flyttas till den gruppen. Det innebär att många elever succesivt kommer att lämna förberedelseklassen och gå in i en vanlig klass.
Detta är mycket bra. Förberedelseklasser ger eleverna en viktig introduktion till det svenska språket. Men den elev som blir kvar där för länge tendererar att inte utmanas i sin kunskapsutveckling. Med den nya skollagen fastslås att en elev får gå i förberedelseklass i max två år.
Med hjälp av studiehandledning på modersmålet, kan en elev följa med i ett ämne även om elevens svenskkunskaper ännu är begränsade. För att det ska fungera i hela landet måste dock kommunerna tillåtas upphandla fjärrundervisning i språk, såsom amhariska, dari och tigrinja.
För de vanliga ämneslärarna blir det naturligtvis en utmaning när nya elever dyker upp i klassrummet mitt under pågående termin. Till skillnad från lärarna i förberedelseklassen saknar de flesta ämneslärare verktyg för hur man på bästa sätt hjälper en elev med bristande språkkunskaper.
Därför är det av yttersta vikt att lärare som tar emot nyanlända elever i sina klasser har ett fungerande samarbete med lärare i svenska som andraspråk, samt lärare och studiehandledare i modersmål. Det krävs att rektorer skapar strukturer på sina skolor så att även lärarna kan få det stöd och den fortbildning de behöver.
Under 2014 var det fyra procent av landets grundskolor som tog emot en tredjedel av alla nyanlända elever. Att kunna behålla behöriga och duktiga lärare på de skolor som tar det största ansvaret, kommer att vara av yttersta vikt.