Bilden som mÄlas upp Àr att det blir allt svÄrare för mÄnga kommuner att klara vÀlfÀrdsuppdraget. Ekonomin och personalförsörjningen beskrivs som mer anstrÀngd ju lÀngre tiden gÄr.
För att möta problemen föreslĂ„r utredningskommittĂ©n bland annat ekonomiskt stöd till kommuner som vill gĂ„ ihop. Ăkad samverkan beskrivs ocksĂ„ som önskvĂ€rt, sĂ€rskilt om det kan leda till sammanslagningar. Och dragningen till sammanslagningar har sina klara baksidor.
Det som kommittén frÀmst har haft för ögonen Àr hur vÀlfÀrden ska klaras av. Kanske Àr det ocksÄ dÀrför som demokratin behandlas lite styvmoderligt. Vurmen för att centralisera och slÄ ihop kommuner, för att fÄ lite mer effektiva organisationer, riskerar att öka maktens distans till medborgarna. Möjligheten att pÄverka beslut och fÄ gehör för lokala initiativ kan försÀmras om fullmÀktige flyttar eller plötsligt mÄste ta hÀnsyn till nya orter lÀngre bort.
PĂ„ mĂ„nga hĂ„ll finns inte heller ett stöd i befolkningen för sammanslagningar. Att Ălands tvĂ„ kommuner nyligen röstade nej till en sammanslagning, för andra gĂ„ngen sedan 2009, Ă€r talande. Den lokala identiteten Ă€r stark.
I stÀllet för att uppmuntra till sammanslagningar bör det rikspolitiska mÄlet vara att stimulera ökat professionellt samarbete mellan kommuner. PÄ sÄ vis kan de efterstrÀvade effektivitetsvinsterna fÄs samtidigt som den lokala förankringen behÄlls.
Det bör ocksÄ finns flera olika spÄr i Kommunsverige. Att dela kommuner bör vara en lika sjÀlvklar möjlighet som att slÄ samman. SÀrskilt i expansiva storstadsregioner har pÄ flera hÄll befolkningsantalet nÀrmast exploderat under senare Är. Och i stÀllet för att fÄ bamsingar till kommuner bör det gÄ att knoppa av vissa omrÄden.
Det finns ocksÄ fler skÀl till att tassa försiktigt fram med kommunsammanslagningar. De politiska konsekvenserna kan bli stora. En viktig orsak till S dominans pÄ en del orter lÀr ha sin förklaring i hur kommunerna har slagits samman under det senaste Ärhundradet. TillÄter vi oss att generalisera har ofta stÀder och tÀtorter, som formats av Sveriges sena industrialisering, stora vÀljargrupper som historiskt har röstat pÄ Socialdemokraterna. Landsbygderna har dÀremot varit mer borgerligt betonade. Men genom sammanslagningar har S fÄtt en dominerande stÀllning Àven över omrÄden dÀr partiet har varit svagare.
NÄgot annat som föreslÄs av kommunutredningen Àr att utvÀrdera om den som flyttar till en avlÀgsen landsbygdskommun för att bÄde bo och arbeta ska kunna fÄ studielÄnen nedskrivna. Men att locka arbetskraft till en ort Àr snarare arbetsgivarens roll eller möjligen kommunens. Inte statens. Det Àr heller inte statens uppdrag att lösa skevheter i befolkningens Äldersfördelning och yrkeskompetens pÄ vissa orter.
Kommunen ska vara formbar för det lokala. Statligt pÄtvingade centraliseringar riskerar att klippa banden mellan kommunhuset och medborgarna.