Tyskland och Sverige har långa historiska band och vi står kulturellt nära tyskarna. Politiskt hackar dock den historiska jämförelsen något. Sverige fick tidigt en stark centralmakt medan Tyskland länge bestod av ett helt lapptäcke av kunga- och furstendömen.
Det nutida Tyskland har dock stora likheter med Sverige. Tyskland har tillsammans med Sverige bedrivit den mest invandringsvänliga i Europa. Merkels ”Vi klarar det” och Reinfeldts ”Öppna era hjärtan” har varit kännetecknande för de båda ländernas orubbliga hållning. Trots att migrationspolitiken haft stor påverkan på samhället och skapat stort missnöje förändrades den inte förrän efter hösten 2015. Detta beror på att de två stora partierna M och S respektive CDU och SPD stått enade, vilket gjort att tyngre opposition uteblivit. Den konsensuskultur som etablerades kring migrationsfrågan förde i Sverige till slut in Sverigedemokraterna i parlamentet. Att samma utveckling också sker i Tyskland visade bland annat regionvalet i Berlin nyligen. Högernationalistiska Alternative für Deutschland gick från noll till 14 procent. Häromveckan fick de 20,8 procent i Angela Merkels hemförbundsland Mecklenburg-Vorpommern.
Att Merkels regeringsparti bara fick 18 procent i Berlinvalet gör det till ännu ett i raden av flera dåliga regionalval. Liksom de flesta svenska partier gjort det senaste året börjar nu även Merkel backa från den gränslösa migrationspolitiken. ”Om jag bara kunde, skulle jag spola tillbaka tiden flera år och förbereda mig mycket bättre på den situation som överrumplade oss”, har hon nyligen sagt.
Att Sverige och Tyskland gått hand i hand kan bero på liknande politisk kultur, men också att båda länder varit mycket framgångsrika det senaste decenniet. Två länder med starka ekonomier som klarat sig väl genom finanskriser och EU-kriser. Det är utifrån denna kontext man bör förstå Merkels slagord ”Vi klarar det”.
Den obotliga optimismen ledde dock till inskränkthet och varningsorden betraktades som illasinnad oginhet. När mottagningssystemet under 2015 var nära kollaps togs politikerna på sängen och tvingades sent omsider omvärdera sina analyser. Efterverkningarna kommer dock bli fleråriga. Båda länder har en stor utmaning kopplat till integration och arbetsmarknad framför sig. Den parlamentariska situationen är likaledes besvärlig. Uppstickarpartierna, SD respektive AfD, har vuxit sig så pass stora att de traditionella blocken har svårt att få majoritet. De traditionella partierna lider av trovärdighetsproblem, vilket gör att en omläggning av politiken inte lär utradera uppstickarpartierna. Ingen vill ha med SD eller AfD att göra, men att göra blocköverskridande samarbeten stärker bilden av dem som de enda verkliga oppositionspartierna. Hur partierna tar sig an denna problematik kommer få stor betydelse för kommande regeringsbildningar, både i Sverige och i Tyskland.