Vad händer nu med friskolorna? Det är bara en av alla frågor som oroar när Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har fått i uppdrag av riksdagens talman att försöka bilda regering tillsammans med Miljöpartiet.
Sedan Åsa Romson och Gustav Fridolin tog över som språkrör har MP svängt i fråga om synen på friskolor. Vänsterpartiets hårt drivna huvudfråga om att stoppa vinster i välfärden har smittat av sig och på Miljöpartiets stämma tidigare i år blev den fastslagna linjen att vinstuttag ska begränsas och att all vinst ska återinvesteras.
Fridolin dementerade då likheterna med Vänsterpartiet och ville betona partiernas olikheter, vilket kan tolkas som att till och med han ansåg V ha en alltför skev syn i frågan: ”Det finns inga otydligheter om att vi och Vänsterpartiet står för olika linjer. V har aldrig tyckt om mångfald i skolor.” Samme Fridolin har dock även beklagat att hans parti var med och genomförde friskolereformen på 90-talet.
Hur mångfald – och valfrihet – också ska omsattas i praktik och vara en del av människors vardag verkar vara svårare för företrädarna att svara på. Ett vinstförbud skulle vara en allvarlig inskränkning och ett säkert sätt att ta bort reella alternativ till skolor i kommunal regi.
I den snedvridna debatten om vinst har de borgerliga partierna inte fullt ut förmått försvara principiella värden såsom just mångfald och valfrihet, eller näringsfrihet och begränsad politisk klåfingrighet. När de borgerliga partierna nu går i opposition ligger en viktig uppgift i att försvara dessa värden. Samtidigt bör partierna inte negligera det faktum att reformer som infördes för snart 20 år sedan kan behöva uppdateras och utvecklas vidare.
Vägen framåt är dock definitivt inte vinstförbud. Till skillnad från MP föll S som tur var aldrig föga för förbudsivern, men har dessvärre inte heller en mer konstruktiv linje. S-förslaget går ut på att ge kommunerna vetorätt mot nya friskoleetableringar. Det säger MP dock, positivt nog, nej till. MP pekar bland annat på risken att de små byskolorna försvinner.
I regeringsförhandlingarna klarar förhoppningsvis MP av att stå emot S vetokrav. Risken är dock att vinstförbudet, som flera S-förbund önskat skulle bli partiets linje, läggs på förhandlingsbordet. Det skulle också kunna vara ett sätt att få det i regeringsförhandlingarna utfrysta Vänsterpartiet att tina upp nog för att rösta för budgeten senare i höst.
Fridolin hade nog rätt i att det finns skillnader mellan Miljöpartiets och Vänsterpartiets – och även Socialdemokraternas – förslag. Frågan är dock om något av dessa partier i själva verket står för reell mångfald och valfrihet. Men låt oss nu hoppas att de sansade rösterna i respektive parti vinner gehör, så att Sverige varken drabbas av vinstförbud eller kommunalt veto mot friskolor.