I förra veckan hade statsminister Stefan Löfven (S) bjudit in till pressträff för att presentera satsningar i budgetpropositionen. Med på presentationen fanns arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP). Löfven meddelade även att han kallar till en nationell samling kring förbättrad integration.
Människor har, i synnerhet de senaste dagarna, visat sitt engagemang i flyktingsituationen genom att manifestera, skänka pengar och hjälpa till på olika sätt. Häromdagen meddelade regeringen å sin sida att gåvoavdraget ska slopas och räknar med att håva in en kvarts miljard kronor. Den lovade dock att pengar till ideell sektor skulle finnas med i höstbudgetpropositionen, men missar sålunda poängen med ett fritt civilsamhälle som inte styrs av staten.
På pressträffen meddelade Bah Kuhnke bland annat att idrottsrörelsen ska få höjda anslag, då den betyder mycket för integrationen. Problemet här är inte att idrottsrörelsen uppmärksammas, utan på det förmenta sätt regeringen gör det på. I bakhuvudet finns det slopade gåvoavdraget, men också att den rödgröna politiken bygger på att det först blir dyrare för exempelvis en förening att ha en tjugotreårig organisationssekreterare anställd. Sedan vill ministrarna framstå som alla goda gåvors givare när de riktar bidrag åt höger och vänster.
Löfven, som de senaste dagarna verkar ha varit angelägen om att försöka framstå som statsmannamässig, ville på pressträffen framhålla att regeringen nu var i färd med en kursändring. ”Den här utvecklingen vi vill se hade vi inte sett med några skattesänkningar”, sade han om förslagen. Utöver bidrag till civilsamhället innefattade de bland annat stöd till kommuner för ökade kostnader, krav på alla kommuner att ta emot flyktingar, en ny boendeform för ensamkommande, höjd ersättning till skolor och pengar till snabbare validering av nyanländas kompetens.
Det är dock svårt att se hur höjda skatter på arbete och därmed högre trösklar in på arbetsmarknaden skulle vara en nyckel till vare sig tillväxt eller bättre integration. Förhoppningsvis kan en åtgärd som att förbättra valideringen av nyanländas kompetens ge visst resultat. Ungefär hälften av de personer som ingår i etableringsuppdraget saknar emellertid gymnasieutbildning. Hitintills har regeringen inte bara varit tyst om hur arbetsmarknaden kan öppnas upp för fler enklare jobb, utan dessutom försämrat jobbmarknaden inom rot- och rutsektorn.
Var är regeringens verkliga arbetslinje? Hur kan arbetsmarknaden bli mer flexibel? Detta är ett bara par centrala frågor som bör ställas när Löfven nu samlar kommuner, föreningar arbetsgivare och fack för nationella samtal om hur integrationen kan förbättras.