Det var, föga förvånande, en politisk motståndare som begärt försvarsministerns närvaro. Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson, Peter Hultqvist, hade önskat en granskning av hur regeringen informerat riksdagen angående de brister som finns i Insatsorganisationen 2014 (IO14).
Det är snart fem år sedan riksdagen fattade beslut om IO14, som ingick i propositionen “Ett användbart försvar”. Enligt regeringens bedömningar och riksdagens beslut skulle insatsorganisationen vara intagen och samtliga förband fullt operativa 2014. Regeringen slängde dock in brasklappen att utvecklingen mot ett tillgängligt försvar endast kan ske i den takt som ekonomin medger. Det var nog turligt, för det argumentet användes flitigt i KU-förhöret.
I december förra året slog Riksrevisionen fast att Försvarsmakten inte ens på flera år kommer att nå upp till den nivå som riksdag och regering har beslutat. IO14 är inte färdigbemannad på långa vägar – särskilt inte med frivilligt rekryterad personal. Denna bedöms vara färdig först 2019.
Riksrevisionen gjorde det tydligt att regeringen inte har gett Försvarsmakten de förutsättningar som krävs för en effektiv insatsverksamhet. Det var av detta skäl som Hultqvist ville se om hur KU ansåg att regeringen säkerställt genomförandet av riksdagens försvarsbeslut.
Man får alltid en märklig deja vu-känsla när man lyssnar på försvarsministerns krumbukter om den svenska försvarsförmågan. Enström försökte lugna åhörarna i KU (eller kanske snarare sig själv) och påstå att situationen trots allt inte är så illavarslande och att Sverige faktiskt har ett välfungerande försvar. Och om det finns några problem så beror dessa på att Försvarsmakten genomgår reformer som är till för att stärka den svenska försvarsförmågan.
Situationen i Ukraina torde ha skänkt ett visst allvar och ödmjukhet inför den svenska försvarsberedskapen. Militära konflikter kan snabbt blossa upp och är inte sällan över på bara några dagar eller veckor. Det går med andra ord inte att försöka rusta ikapp när krisen väl har börjat.
Att finansminister Anders Borg (M) har svängt i frågan och är beredd att avsätta mer pengar till försvaret är positivt. Även om det inte är tillräckligt så är det i alla fall ett steg i rätt riktning. Att det verkar som om Borg nu bryr sig mer om den faktiska försvarsförmågan än Enström är ganska talande för hela den situation som den svenska försvarspolitiken befinner sig i.