Hur tÀnker regionen styra upp det etiska haveriet?

De Àldre har lidit under coronapandemin. Inte bara genom att viruset drabbar dem extra hÄrt, med förluster av liv, sjukdom och oro som följd. De har Àven drabbats genom den i Sverige höga allmÀnna smittspridningen, vilket gjort att de mest utsatta smittats i hög utstrÀckning.

Jakob Styrenius.

Jakob Styrenius.

Foto: VT

Ledarkrönika2020-12-05 10:00
Jakob Styrenius
Detta Àr en ledarkrönika. VT:s ledarsida Àr oberoende moderat.

Som om inte virusets egenskaper och en tveksam coronastrategi frÄn myndigheterna rÀckte har de Àldre dessutom utsatts för ett etiskt haveri i Àldreomsorgen.

Redan under vĂ„ren rapporterade flera medier om hur Ă€ldre som drabbats av covid-19, eller fĂ„tt liknande symptom, nekats sjukhusvĂ„rd och dessutom nekats adekvat vĂ„rd pĂ„ Ă€ldreboendet. Palliativ vĂ„rd, det vill sĂ€ga lindrande vĂ„rd i livets slutskede, hade beordrats. IstĂ€llet för mediciner, dropp och syrgas fick de gamla och sjuka morfin som kan ha pĂ„skyndat eller orsakat dödsfallet.

För att undvika den hĂ€r etiska avgrunden behöver beslut om övergĂ„ng frĂ„n behandlande till palliativ vĂ„rd omges av tydliga riktlinjer och noggranna medicinska övervĂ€ganden. Socialstyrelsens riktlinjer anger att beslutet ska fattas av tvĂ„ lĂ€kare och av nĂ„gon som kĂ€nner patienten vĂ€l. Beslut ska dokumenteras och kommuniceras med patient och anhöriga. De rapporterade fallen vittnade istĂ€llet om hastiga medicinska antaganden, beslut pĂ„ distans, schematisk vĂ„rd samt obefintlig dialog med patient och nĂ€rstĂ„ende.

Det Ă€r nĂ€r krisen slĂ„r till som det mĂ„ste finnas tydliga riktlinjer och prioriteringar för att etiken inte ska haverera. DĂ„ kan det behövas krassa prioriteringar dĂ€r mĂ€nniskor prioriteras bort av akut resursbrist. Men det ska dĂ„ ske enligt etiskt granskade principer och beredskapsplaner. NĂ„got sĂ„dant har det inte handlat om hĂ€r. TvĂ€rtom har de Ă€ldre utsatts för en serie försĂ€mringar utan grund i nĂ„gra principiella beslut eller planer.

NĂ„gon platsbrist rĂ„dde inte pĂ„ sjukhusen. Som SvD rapporterat synes de Ă€ldre anvĂ€nts som dragspel för att inte slĂ„ i kapacitetstaket för sjukhusvĂ„rden. Det svenska intensivvĂ„rdsregistret visar att andelen personer över 70 Ă„r som intensivvĂ„rdades föll dramatiskt nĂ€r smittspridningen tog fart. Men Ă€ven om det hade funnits en brist pĂ„ sjukhusplatser förklarar det inte bristen pĂ„ adekvat vĂ„rd inne pĂ„ boendena. Ansvariga slog ifrĂ„n sig kritiken. Men det var tydligt att nĂ„got gĂ„tt allvarligt fel i vĂ„rden av vĂ„ra Ă€ldre.

Inspektionen för vĂ„rd och omsorg (IVO) började i somras att utreda hur vĂ„rden pĂ„ Ă€ldreboenden skötts under pandemin och redovisade resultatet i förra veckan. Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för att sĂ€kerstĂ€lla en individuellt behovsanpassad vĂ„rd och behandling. Inte heller har de levt upp till lagstiftningens krav pĂ„ brytpunktssamtal, behandling enligt ordination eller dokumentation. Region Kalmar Ă€r inget undantag.

Rapporten bekrĂ€ftar att alla vittnesmĂ„l var en del av systematiska fel. IVO slĂ„r fast att vĂ„rdgivare och regioner inte följt regelverk. FrĂ„gan Ă€r fortfarande hur haveriet uppstĂ„tt. Hur mycket beror pĂ„ generella missförhĂ„llande och eftersatt vĂ„rd i Ă€ldreomsorgen? Hur mycket beror pĂ„ dĂ„lig styrning? Hur mycket beror pĂ„ en bristande beredskap?

NĂ€r Kristdemokraterna frĂ„gade majoriteten i regionen i samband med att rapporten offentliggjordes valde majoriteten att inte svara. Svara mĂ„ste de dock göra IVO senast den 15 januari, och meddela vilka Ă„tgĂ€rder som gjorts och vad de avser att göra.

Den sedan lĂ€nge socialdemokratiskt ledda majoriteten i regionen Ă€r oss skyldiga tydliga besked. Hur tĂ€nker de undvika att det etiska haveriet kring vĂ„rden av vĂ„ra Ă€ldre fortsĂ€tter eller Ă„teruppstĂ„r?

LĂ€s mer om
Socialstyrelsen
VĂ€stervik
Pandemi
Ledarkrönika
VĂ„rd
Äldreomsorg
IVO