Aj, aj. Efter flera Är med stigande betyg har resultaten i VÀsterviks skolor blivit sÀmre igen. De mÄnga nyanlÀnda eleverna förklarar en del av nedgÄngen, men inte hela.
Precis fÀrsk statistik frÄn kommunen visar att niornas samlade meritvÀrde sjunkit frÄn 231 förra Äret till 209 i Är. Dessförinnan hade meritvÀrdet stadigt ökat Är för Är Ànda sedan 2007. NedgÄngen sker frÄn en hög nivÄ, förra Äret var VÀstervik bÀst i hela lÀnet, men Àr ÀndÄ bekymmersam. Skolorna i kommunen ska ju bli bÀttre, inte sÀmre.
Skillnaderna mellan pojkar och flickor Àr stora, vilket gÀller för hela landet. Killarnas meritvÀrde har sjunkit frÄn 210 till 185, medan tjejernas sammanlagda betyg minskat frÄn 256 till 235.
Vad beror trendbrottet pĂ„? En uppenbar förklaring Ă€r de nyanlĂ€nda eleverna som kommit till VĂ€sterviks skolor. Ăven om mĂ„nga av dem gĂ„tt i skola i flera Ă„r i sina hemlĂ€nder, gör sprĂ„ksvĂ„righeter att betygen Ă€ndĂ„ ofta blir lĂ€gre Ă€n för infödda svenska elever. Det Ă€r naturligtvis svĂ„rt att komma frĂ„n till exempel Syrien och Afghanistan och börja den svenska skolan i Ă„rskurs Ă„tta eller nio.
Men de nyanlÀnda rÀcker inte som förklaring. Det finns ocksÄ andra orsaker till de försÀmrade betygen. Problemet Àr bÄde att antalet underkÀnda elever har blivit fler och att de genomsnittliga betygen för dem som blivit godkÀnda ocksÄ Àr lÀgre Àn tidigare.
Nu fÄr kommunen och barn- och utbildningsförvaltningen göra sin hemlÀxa. Uppgift nummer ett Àr naturligtvis att ordentligt analysera och ta reda pÄ vad försÀmringen beror pÄ. Uppgift nummer tvÄ blir att sÀtta in ÄtgÀrder för att vÀnda utvecklingen till nÀsta Är. HÀr Àr flera spÀnnande satsningar redan pÄ gÄng, bland annat nÀr det gÀller pojkars lÀrande.
För kommunens politiker gÀller det att se till att skolorna fÄr de resurser som de behöver. Bra utbildning Àr en strategisk frÄga inte bara för elever och förÀldrar, utan för hela VÀsterviks kommun. Inte minst hjÀlper bra skolor till att locka nya invÄnare till stan.
Skolans resurser debatteras mycket och med all rÀtt. Men lika betydelsefullt Àr de metoder och arbetsÀtt som lÀrare och annan skolpersonal anvÀnder. Det ena utesluter inte det andra.