Påtvingad flexibilitet, nej tack!

Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann vill att människor ska ha möjlighet att arbeta efter att de fyllt 67. Det är generellt en bra idé - större flexibilitet när det gäller pensionsåldern vore bra för alla.

Pensionsålder.2008-03-05 00:08
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Problemet är Schlingmanns motivering, och det sätt han vill genomföra förändringen på. Metoden först. Schlingmann vill införa vad som verkar vara ett slags rättighet att stanna kvar på jobbet efter 67 - en rättighet som rimligen måste motsvaras av att någon annan tillhandahåller arbetet. Och den som ska tillhandahålla det är naturligtvis arbetsgivaren, vars möjlighet att råda över arbetskraften ytterligare ska begränsas.För att uppnå ett i och för sig vettigt mål - mer flexibilitet i pensionssystemet - vill alltså Per Schlingmann ytterligare bakbinda arbetsgivarna och inskränka deras möjligheter att välja sina medarbetare.Och det är fel. Fel därför att arbetsgivarnas rättigheter redan är tillräckligt kringskurna. Fel därför att ett system med mer flexibel pensionsålder bara kan fungera om det bygger på frivilliga överenskommelser mellan den anställde och arbetsgivaren. Det är inte svårt att tänka sig hur fel och svårt det kan bli på en arbetsplats om någon ensidigt bestämmer sig för att utnyttja den rätt Per Schlingmann nu vill ge honom eller henne, och stanna kvar på jobbet mycket längre än vad som är lämpligt och fungerande.Att ge människor rätt att frivilligt göra upp om jobb efter 67 är bra. Att ge människor rätt att bita sig fast på sin arbetsplats - även mot arbetsgivarens vilja - är inte alls bra.Men Schlingmanns metod hänger samman med hans motivering. Att han föreslår lagändringar i stället för frivillighet är inte alls konstigt. Hans perspektiv är nämligen ingalunda individens - den som vill arbeta kvar, eller vederbörandes arbetsgivare. Skälet till funderingen att införa denna möjlighet är att vi i framtiden ska kunna finansiera "välfärden". Avtalsfriheten på arbetsmarknaden ska begränsas ytterligare därför att Per Schlingmann och de nya moderaterna sätter likhetstecken mellan välfärd och (en växande) offentlig sektor. Fler måste arbeta även på äldre dar, för att betala kalaset.Det verkar onekligen som om det främsta syftet med arbetslinjen är att garantera att intet av de offentliga välfärdssystemen ska behöva omprövas. Allt ska vara ungefär som det alltid varit, individen är bara en kugge i det stora välfärdsmaskineriet, "kvalitet" som man kallar det med en förskönande omskrivning.Vi har kommit långt bort från de gamla moderaterna - de som försvarade individens rätt mot staten och de stora kollektiva systemen.
Läs mer om