LEDARE: När blev vi ett folk av "kränkta"?

Åtminstone när det handlar om tillämpningen av Lagen om likabehandling av studenter vid högskolanLagen säger att om någon visar "omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det högskolan som skall visa att diskriminering eller repressalier inte förekommit."Eller som en tidigare jämställdhetsexpert på Lärarhögskolan i Stockholm uttrycker det i Maciej Zarembas lysande artikelserie i Dagens Nyheter: "…den som känner sig kränkt definierar om han är kränkt eller inte. Då kan inte ord stå mot ord."Zaremba tar upp några hårresande exempel på hur lagen har kommit att tillämpas i praktiken, just på Lärarhögskolan i Stockholm.En student kände sig kränkt för att läraren inte visste att hon var lesbisk. En student kände sig kränkt därför att hon blev underkänd på sin praktik. En kurdisk student påstod sig diskriminerad, och skolan måste utreda saken trots att det inte fanns några som helst omständigheter som stödde påståendet. Utredningen - som alltså bara byggde på skvaller- tog fem månader och kom fram till att påståendena är grundlösa. Två studenter som blivit underkända kände sig kränkta - eftersom de blivit underkända. Som Zaremba lakoniskt konstaterar: underkända är "en folkgrupp som ännu inte åtnjuter lagens speciella beskydd." Men det är väl bara en tidsfråga. Skolan gav sig, de två fick en ny examinator som godkände dem.Och så vidare, och så vidare.Vad är det här för något? När och hur blev vi ett folk av "kränkta" och "drabbade"? Numera med lagstiftarens beskydd, sedan vår rätt att vara kränkta har gjorts till norm.Och vad hände med den grundläggande juridiska principen att det är den som anklagar någon annan för något som har bevisbördan. Den gäller numera tydligen bara ibland.Allra mest utbrett tycks alltså vansinnet vara på Lärarhögskolan i Stockholm. Sedan årsskiftet är den en del av Stockholms Universitet, vilket förhoppningsvis kan leda till att tokerierna upphör. Men det faktum att det är just lärarutbildningen som är i fokus får en ju onekligen att undra om folkpartiets - och Alliansens - envetna krav på genomgången lärarutbildning för tillsvidareanställning verkligen är så genomtänkt.Alla vet att lärarutbildningen är undermålig - Zarembas artiklar visar bara upp ytterligare en aspekt på de enorma kvalitetsproblemen. Varför kräver vi då av lärare att de ska ha genomgått den?

Ledare: När blev vi ett folk av "kränkta"?

Hur många är medvetna om att vi har infört en helt ny princip i rättssystemet, och flyttat över bevisbördan till den misstänkte, som ska visa att han eller hon är oskyldig?