LEDARE: Avgörande drag från Harpsund

Enligt den grova planen var det tänkt att regeringen nu, efter att ha sjösatt smärtsamma men nödvändiga reformer skall gå in i en slags politisk skördetid. Man skall lugnt låta effekterna av skattesänkningar och jobbskapande åtgärder sjunka in, sockra med ännu mer skattesänkningar och med allt det som bas påbörja en offensiv i väljaropinionen. Dessutom kommer snart ett EU-ordförandeskap under vilket statsministern kommer föräras internationell glans.Detta är i sig ingen dålig plan för en mandatperiod. Men verkligheten följer aldrig riktigt de politiska ritningarna. Man hade inte räknat med FRA-konvulsionerna. Man hade inte räknat med en så het försvarsdebatt. Och man hade inte räknat med att opinionssiffrorna skulle vara så pass dåliga och framför allt hålla i sig så pass länge. Planen håller inte riktigt streck.Nu är det två år till nästa val. Skall man revidera strategin är det dags. Och skall det göras i någon substantiell bemärkelse kan knappast budgeten hållas utanför. Någonting avgörande måste ske. Något så centralt och djupgående att det på ett trovärdigt sätt signalerar att det inte bara är ett pr-trick, och som träffar något i det reella stämningsläget. Något som visar att man är ett med allmänhetens verklighetsuppfattning. Regeringen bör svänga i försvarsfrågan. Man bör tillkännage att den nuvarande linjen inte håller måttet utan måste ersättas av en ny och mer realistisk, det vill säga där utgångspunkten är att vi måste kunna upprätthålla ett trovärdigt avskräckande försvar av vårt territorium. En kompetent, det vill säga av politiker inte alltför anfrätt, kommitté bör tillsättas för en översyn av hela försvaret, inklusive dess doktrin. Och redan nu bör tillkännages att man i höstbudgeten öppnar för betydande förstärkningar, att följas av ytterligare förstärkningar under resten av mandatperioden. Det är vad som behöver sägas. Politiskt sett går det inte att hitta en lämpligare tidpunkt. Och, det förtjänar att understrykas, inte ur ett ekonomiskt perspektiv heller. Finansminister Anders Borg sitter i dag med ett överskott så stort att till och med Riksrevisionen sett sig tvingad att påpeka att man faktiskt måste hitta någon vettig användning av alla pengar om man nu prompt tänker samla dem på sig. En sådan situation kommer inte åter. Historiens dom kan bli hård över det Sverige som avstod från att rusta upp i det historiskt unika läge där resurserna fanns och hotbilden var uppenbar för var och en. Om regeringen väljer att göra det av politiska skäl eller för att det är nödvändigt för landets bästa är egentligen egalt. Det måste göras.

Ledare: Avgörande drag från Harpsund

När regeringen träffas på Harpsund är det för att det drar ihop sig till höstbudget och de sista posterna skall spikas. Men naturligtvis finns det mer än så att bita i för Reinfeldt och hans kollegor.