Ledare: Avslöjande om utnämningspolitiken

Ett av den tillträdande regeringens tydligaste löften 2006 var att reformera utnämningspolitiken.

Västervik2008-04-28 00:08
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Nu skulle all gamla unken vänskapskorruption ut - välbetalda statliga chefsjobb skulle inte längre vara förbehållna den innersta politiska eliten och delas ut som tack för lång och trogen politisk tjänst.Nu skulle de statliga chefsjobben tillsättas på meriter, i en öppen process där alla kunde söka och få sina ansökningar prövade på ett rättvist sätt.Storståtliga reformlöften var det, men det blev snart alldeles tydligt att regeringen inte hade några som helst avsikter att verkligen förändra något.Sedan regeringen trädde till har bara en tredjedel av de statliga toppjobben utannonserats, trots löften om att alla jobb skulle annonseras ut. Det konstaterar Dagens Nyheter, som granskat alla utnämningar av myndighetschefer och ordförande i statliga eller statligt dominerade företagsstyrelser som gjorts sedan valet.En av de märkligaste utnämningarna är den av förre statsministern Göran Persson - vars utnämningspolitik Allianspartierna ju med rätta kritiserade - till ny ordförande i statliga Sveaskog. Förre ordföranden Bo Dockered fick helt sonika sparken och Persson fick uppdraget. Varför det? Vilka meriter har just Persson för just det uppdraget?En annan tidigare socialdemokratisk minister som belönats med ordförande uppdrag är Margareta Winberg, numera ordförande i Svenska Spel. Samma fråga måste ställas när det gäller henne? Varför just hon just där? Och varför utlyste man inte ambassadörstjänsterna i Washington och Paris? De två som utnämndes har partipolitisk bakgrund - den ene moderat, den andre socialdemokrat - men de är båda kvalificerade diplomater som hade haft goda chanser även i en öppen process.Kanske är Persson och Winberg det socialdemokratiska alibi som ska skymma det faktum att regeringen faktiskt gör precis likadant som den tidigare regeringen - utnämner partikamrater. I så fall får det tidigare skallet mot utnämningspolitiken en helt ny innebörd. Det var inte utnämningspolitiken som sådan det var fel på. Problemet var att socialdemokraterna bara utnämnde sina egna.Vilket inte är vare sig mäkligt eller särskilt upprörande. Utnämningspolitiken är ett av maktens viktigaste instrument, och har så varit i hundratals år. Socialdemokraterna har alltid begripit detta och förstått att använda utnämningarna för sina egna syften. Precis som Gustav Vasa gjorde.Det som gör regeringens agerande så märkligt och svårt att försvara är den extremt höga svansföringen i frågan före valet. Lite ödmjukhet då - och nu - hade varit klädsamt.
Läs mer om
Västervik