Svenskt Näringsliv ser mörka moln på sommarhimmelen. Sveriges export och industriproduktion minskar. Hushållen håller hårdare i plånböckerna och osäkerhet leder till minskade investeringar i företag. Sveriges BNP väntas öka med bara 0,2 procent i år och 1,7 procent år 2013.
Frågan är om Sveriges ekonomi bromsar in? Svaret är nja. Enligt konjunkturrapporten från Statistiska Centralbyrån står sig den inhemska hushållskonsumtionen fortfarande robust, och kronkursen är än så länge stabil. Sysselsättningen i Sverige ökar, men arbetslösheten är fortfarande alltför hög på 8,1 procent.
En förklaring till siffrorna är ekonomisk svaghet i vår omvärld. Bovarna är recessionen i Europa, ojämn ekonomisk återhämtning i USA och en dämpning av Kinas tillväxt, vilket påverkar den exportberoende svenska ekonomin. Orderingång och industriproduktion minskar. Sverige är en liten och öppen ekonomi och till hälften exportberoende, det gungar när omvärlden skakar.
En svensk regering har en begränsad påverkan på ekonomi och arbetsmarknad. När Sverige drabbades av den finanskrisen 2008-2009, och den ekonomiska avmattning som kopplats till det som nu sker i de sydeuropeiska krisekonomier, så påverkar det svensk exportindustri och arbetsmarknad negativt. Det finns inte så mycket regering och riksdag kan göra åt det här hemma, annat än att hålla hårt i statsfinanserna och på EU-nivå samarbeta med medlemsländer för att finna lösningar på problemen.
Det är inte så att det med regeringsmakt, oavsett om statsministern är moderat eller socialdemokrat, går att styra över allt och åtgärda alla problem i samhället. Framförallt inte över sådana ytterligt komplexa samband som internationell ekonomi.
Det som förväntas är att regeringen gör det den kan med förslag i höstens budget om hur Sverige kan undvika en hög strukturell arbetslöshet, där istället ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet kan gå hand i hand. Skatteförslag som syftar till att stimulera tillväxten, skapar fler jobb och gör både arbete och arbetskraft billigare är välbehövligt. Bolagsskatten bör sänkas. Det är inget fel att uppmuntra företag som vill och kan växa och anställa fler.
Förlaget om det femte jobbskatteavdraget bör läggas till riksdagens bord. Sänkta skatter har inte bara en fördelningspolitisk profil utan också positiva effekter på tillväxten och sysselsättningen. Hushåll med små inkomster behöver mer pengar i plånboken och deras ökade konsumtion spär på efterfrågan, tillväxten och de nya jobben. Finansminister Anders Borgs arbete är inte att bara administrera statens över- och underskott. Han bör också föra en ekonomisk politik för full sysselsättning. I det ingår offensiva skattesänkningar.