Ledare: Dagen gryr också för gymnasiet

På måndagen presenterades gymnasieutredningen. Mycket av innehållet har förvisso redan läckt och kommenterats, bland annat på VT:s ledarsida, men det finns ändå anledning att återkomma till utredningens förslag eftersom de faktiskt kan innebära stora förbättringar av den svenska gymnasieskolan.

Västervik2008-04-01 00:05
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Förslaget att slopa det individuella programmet och ersätta det med ett tionde frivilligt grundskoleår har redan debatterats flitigt. Ett annat vettigt förslag är att ta bort kärnämnena på gymnasiet. I dag måste alla elever läsa exempelvis samma matematikkurs oavsett vilket program de valt. Ambitionen att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet är möjligen tilltalande i teorin, men i praktiken fungerar den inte alls. Varför tvinga de elever som inte har några som helst planer på fortsatta studier att läsa samma kärnämneskurser som elever på de studieförberedande teoretiska programmen? Vem gynnas av en sådan ordning? Det faktum att bara knappt två tredjedelar av gymnasieeleverna klarar kärnämnena talar sitt tydliga språk - något måste göras. I stället vill utredaren Anita Ferm att kurserna ska anpassas till det program eleven läser. Vilket ju egentligen är rätt självklart men inte ryms inom dagens gymnasieskola. Ett annat förslag som väckt debatt är de skärpta antagningskraven. I dag behöver man bara godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik för att komma in. Det vill utredaren ändra på. Problemet är att de låga kraven innebär att vissa elever faktiskt luras in på gymnasieutbildningar som de inte har några förutsättningar att klara, med vantrivsel och avhopp som följd. I stället vill utredaren att det ska krävas godkänt betyg i nio ämnen, utöver de tre nämnda. Att kräva att den elev som ska läsa det naturvetenskapliga programmet har godkänt betyg i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan är inte bara rimligt, det är helt nödvändigt. Just det förslaget visar kanske tydligast i hela utredningen på hur dramatiskt svensk skoldebatt har förändrats efter regeringsskiftet. I den gymnasieutredning som den socialdemokratiska regeringen presenterade för några år sedan föreslogs på fullt allvar att även kravet på godkänt i matematik, svenska och engelska skulle slopas. Utredningsförslagen innebär också att de lokala inriktningarna och de specialutformade programmen försvinner. Om man vill kan man naturligtvis se det som att valfriheten minskar. Men en valfrihet som innebär att eleverna kan välja bort det svåra och i stället bara satsa på det som känns kul och häftigt för stunden är svår att förena med de kvalitetsambitioner skolan har.
Läs mer om
Västervik