LEDARE: Det går att stävja arbetslösheten bland ungdomar

I juni i år uppgick arbetslösheten i gruppen arbetsföra under 25 till nästan 30 procent, betydligt högre än EU-genomsnittet på knappt 20 procent. Svenska ungdomars totala arbetstid har minskat med närmare 10 procent under det senaste året. Motsvarande nedgång för övriga åldersgrupper är bara fyra procent. Problemet har en social dimension. Generationsklyftor gör sig gällande. I en grupp som hittills gärna betraktats som privilegierad, 80-talisterna, tycks missnöjet växa. Journalisten och miljöpartisten Gustav Fridolins bok "Blåsta" är ett tecken i tiden. Samtidigt urholkas samsynen kring arbetsmarknadspolitiken när klyftorna på arbetsmarknaden växer. Enligt en studie anser endast var femte svensk mellan 15 och 24 år att anställningstiden skall vara avgörande vid uppsägningar. Just Lagen om anställningsskydd beskrivs ofta som boven i dramat. Det är naturligt att föreställa sig att regler vars syfte är att öka tryggheten för långvarigt anställda missgynnar personer med en svag ställning på arbetsmarknaden, till exempel invandrare och ungdomar. (Kanske borde Fridolin döpt sin bok till "Utlasad!") Den bilden har dock ifrågasatts från fackligt håll, och i viss mån av regeringen. Det konstateras att merparten av unga arbetslösa är noviser på arbetsmarknaden, och har alltså aldrig blivit av med jobbet. Alternativt så har de endast haft tidsbegränsade anställningar, och har därför inte påverkats av turordningsreglerna (som endast omfattar tillsvidareanställningar). Men det finns anledning att ifrågasätta resonemanget. Mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet 2009 minskade sysselsättningen bland ungdomar med 22 000 personer. Hälften av dessa jobb var tillfälliga och hälften var tillsvidareanställningar. De tidsbegränsade anställningarna har procentuellt sett minskat ungefär lika mycket i alla åldersgrupper. Bland fastanställda däremot har minskningen varit fem gånger större bland ungdomar. Mycket tyder på att färre ungdomar i den senare kategorin skulle ha blivit av med jobbet givet en större flexibilitet på arbetsmarknaden. Vidare är Lagen om anställningsskydd förmodligen ett viktigt skäl till att så många ungdomar bara beviljas tillfälliga anställningar. Många arbetsgivare vågar helt enkelt inte fastanställa någon som inte har lång arbetslivserfarenhet och meriter från en annan arbetsplats. Erfarenheterna från andra länder styrker den uppfattningen. I länder med en rigid arbetsmarknad, som Frankrike, Finland, Spanien och Polen, tenderar ungdomsarbetslösheten att överstiga 20 procent. I länder där det är enkelt att friställa personal, som Danmark, Irland, Storbritannien, USA och Japan, är ungdomsarbetslösheten ofta bara hälften så hög. Allt mer tyder alltså på att en uppluckring av Las skulle bidra till att täppa till den växande generationsklyftan på arbetsmarknaden. Om den politiska viljan sedan infinner sig är förstås en helt annan sak.

Ledare: Det går att stävja arbetslösheten bland ungdomar

Vad beror den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige på? Frågan ställs allt oftare i takt med att klimatet på arbetsmarknaden hårdnar.