LEDARE: Färre borde bli ännu färre

Kommunsammanslagningarna under 70-talet ligger till stor del till grund för den politiska organisation vi har i Västervik i dag, även om vissa förändringar genomförts. Ett stort fullmäktige och stora nämnder skulle garantera representanter från storkommunens olika delar i organen. I dag ser det annorlunda ut - inte minst gör personvalet att det resonemanget faller.Kommunens parlamentariska grupp lade på måndagskvällen fram ett förslag till förändring. Men det var ingen enig grupp som mötte fullmäktige. Spänningarna inom denna var stora. Det var uppenbart att kompromissandet och låsningar inom respektive block gjort konstruktiva diskussioner omöjliga. En av de största orsakerna till låsningarna finner vi med största sannolikhet i de små partierna. För de flesta av de mindre partierna handlar fullmäktigeantalet om partiernas överlevnad lokalt. Det är värt att betänka att endast tre av fullmäktiges nio partier har över fem procent av rösterna - Socialdemokraterna med 35,4, Moderaterna med 33,9 och Centerpartiet med 8,8.Under nästa mandatperiod är det 57 personer som kommer att företräda medborgarna i fullmäktige, i stället för dagens 63. Det är bra att antalet blir färre, men majoriteten borde varit djärvare. Höga ledamotsantal i fullmäktige, nämnder och styrelser innebär per definition inte att systemet är mer demokratiskt. Allt handlar trots allt om de individuella prestationerna - om hur man förvaltar sitt förtroendeuppdrag.Den politiska organisationen som helhet kan inte ta hänsyn till att somliga partier tappar attraktionskraft hos väljarna. Uppdraget med att förändra organisationen måste fortsätta.

Ledare: Färre borde bli ännu färre

I går fattade den borgerliga majoriteten ett vettigt beslut - 63 kommunfullmäktigeledamöter kommer efter valet att bli 57. 51 vore ett ännu bättre antal och beslutet borde varit kompletterat med ett minskat antal ledamöter och ersättare i nämnder och styrelser.