Sedan krisen i Ukraina inleddes har det svenska försvaret hamnat i fokus. Det är numera intressant att prioritera satsningar för en ökad försvarsförmåga i budgetarna.
Inte minst har regeringen varit tydlig med att det krävs ökade satsningar på grund av det förändrade säkerhetsläget i Europa. Sammanlagt handlade regeringens ökade försvarssatsningar om 5,5 miljarder svenska kronor. Försvarsberedningen, där alla åtta riksdagspartier ingår, ställer sig också positiv till den satsning som nu görs på det svenska försvaret.
I materiella termer innebär satsningen en ny u-båt, förbättrat luftförsvar och tio nya Jas-plan. Att regeringen valt att satsa på ett bättre luftförsvar är avgörande. Det spelar ingen roll vilket typ av flygvapen man har så länge flygplanen riskerar att bli sönderskjutna redan innan de har hunnit lyfta från marken, vilket är risken med ett allt för undermåligt luftvärn.
Trots den situation både det svenska försvaret och Europa befinner sig i för närvarande har regeringen för en tid sedan krävt att försvaret ska lyckas spara en halv miljard kronor. I en intervju med den moderata försvarsministern Karin Enström i Sveriges Radio (28/5) gavs dock ett något optimistiskt, om än otydligt, besked.
Försvarsministern deklarerade att om de förslag som presenteras gällande besparingen riskerar att motarbeta den försvarssatsning som gjorts för att stärka den svenska försvarsförmågan, så har inte regeringen för avsikt att gå vidare med dessa. Eftersom pengar trots allt måste sparas i Försvarsmaktens verksamhet anser Enström i stället att det är viktigt att ”Försvarsmakten lägger pengar på rätt saker, det som skapar försvarsförmågan”, vad det nu innebär i praktiken är oklart.
Försvarsministerns agerande tyder på brister i verksamheten. Försvaret har dock vants vid besparingar under lång tid och att insinuera att Försvaret medvetet skulle missköta besparingarna är illasinnat. Det går att vara oense om exakt hur ytterligare medel ska sparas inom Försvarsmakten, men det är redan en nedbantad organisation. Försvarets problem är inte slöseri utan brist på resurser.
Att beskedet presenteras först nu, endast några dagar innan arbetet ska redovisas, är anmärkningsvärt. Försvarsmakten har självfallet haft beskedet om besparingen med sig i sitt arbete. Försvarsministerns besked borde ha presenterats betydligt tidigare och den enda anledningen till Enström går ut med detta nu är Ukrainakrisen. Det gäller att visa att man aktivt rår om försvaret. Om besparingen vore felaktig borde signalerna ha kommit tidigare.
Det är dock glädjande att försvarsministern faktiskt är beredd att ta strid för försvaret, vilket hedrar henne. Att försöka spara pengar samtidigt som dessa satsningar genomförs, vilka med den rådande försvarskapaciteten och dagens säkerhetspolitiska situation får ses som tämligen modesta, är inte rimligt. Försvarsförmågan måste anses vara viktigare än så. Det finns betydligt bättre ställen att spara pengar på inom det offentliga.