Snabba telefoner, blue ray och 60-tums skärmar. Det som i dag är en självklarhet, var för några decennier sedan en lyx riktad till krösus som hade ett par hundra tusen undanstoppade. Utveckling ger möjligheter att ta del av kvalitativt bättre produkter till en billigare penning. Samtidigt finns det områden som befinner sig i en utförsbacke när det gäller det rent kvalitetsmässiga.
Oavsett hur många teknologiska framsteg framtiden för med sig finns det inget som kan ersätta den personliga touchen när det gäller matproduktion. Det finns en anledning till att det handtillverkade brödet på bageriet får det massproducerade att framstå som en luftbubbla. Det finns en anledning till att en handlagd pressylta ser ut som en vacker tavla jämfört med de malda bollar som i konserverat tillstånd lever sitt eget liv i en steril hyllmiljö. Det stavas känsla. Det stavas omsorg. Det stavas äkthet.
Den gemensamma nämnaren för de förstnämnda är att de är personalkrävande: Det krävs personal som gör produkterna för hand. Här finns ett viktigt perspektiv som inte ofta nämns i debatten. Det handlar om att värna ett kulturarv som förmår balansera upp multipackmentaliteten. Det finns som sagt positiva aspekter även vad det gäller den opersonliga stordriftsbutiken. Men när allt handlar om att tillverka till billigaste penning innebär det ofrånkomligen att råvarorna får ta stryk. När innehållsförteckningen på ett paket skinka är längre än Öresundsbron är det riktigt illa. Konsekvens: Dagens ungdomar får minskade möjligheter att ta del av det handgjorda och föra traditionerna vidare. Vem ska starta upp nästa sillinläggningshydda om ingen vet hur riktig kryddsill ska läggas? Lyfter vi blicken framåt och ser det på några generationers sikt finns det risk att det som en gång var en självklarhet på matbordet i framtiden bara finns att läsa om i historiska tidskrifter - en bit kulinariskt pergament.
Vad göra? Arbetslinjens mustiga frukter ger låginkomsttagare ekonomiskt utrymme att handla mer kvalitet. Men för att lyckas fullt ut, krävs en sanering av den tunga administrationen som många mindre företag lider av, i kombination med gradvisa lättnader som gör att kostnaden för att ha personal sjunker. Då kan de få aktörer som sysslar med handgjorda produkter faktiskt bli fler. Här har givetvis också den äldre generationen ett ansvar. Ta med ungdomarna på en matresa. Peka på att allt inte behöver vara söndermalt trassel uppumpat med konserveringsmedel.
Det finns alternativ även om de är få. Genom en folkligt förankrad upplysningskampanj kan de bli fler och ett stycke värdefull svensk matkultur värnas.