I dag är sista dagen för en amortering på 1,55 miljarder euro på ett av grekiska statens lån. Om landet betalar eller en ny uppgörelse har kunnat nås blir allt frid och fröjd. Om inte är det en betalningsinställelse och Grekland blir i praktiken att betrakta som statsbankrutt.
För att komplicera bilden ytterligare har den grekiska regeringen oväntat utlyst en folkomröstning till nu på söndag om huruvida man ska acceptera förslagen till lösning som lämnats av långivarna. Alternativet folkomröstning och förlängd svarstid fanns dock inte med, varför stödpaketet löper ut i dag. Blir folkomröstningen av blir den en mätare på vad grekerna vill. Stanna kvar i euron och kämpa eller kämpa utanför. Kanske är det sista chansen för Grekland och euron.
Euron har till sin konstruktion svagheter. När ett mycket stort antal länder samsas i ett valutaområde kommer det alltid att uppstå spänningar mellan de olika ländernas konjunkturer. För Greklands del har den kraftiga lågkonjunkturen och den relativt dyra växelkursen euron inneburit kraftiga budgetunderskott. I kombination med bristande politisk vilja att göra det rätta – få ekonomin i balans – har situationen blivit ohållbar. Att år ut och år in låna till budgetunderskott går till sist inte längre.
Med facit i hand är det inte svårt att se att Internationella valutafonden, IMF, Europeiska centralbanken, ECB, och övriga euroländer borde ha dragit i handbromsen tidigare. Grekland, med notoriska budgetunderskott, borde inte ha släppts in i euron. Och skuldberget borde inte låtits växa i skuggan av tomma löften.
Att folkomrösta är inte en bra väg. Antingen är det utpressning mot IMF, ECB och övriga euroländer eller en fullkomlig brist på politiskt ledarskap. Det kan förväntas av den som axlat ett ämbete, som att sitta i en regering och leda ett land, att man vågar ta beslut och ansvar när det gäller. Folkomröstningsplanerna är ett kvitto på politikens moraliska bankrutt i Grekland.
Redan nu syns svallvågorna i den europeiska ekonomin, oron blir stor bara av folkomröstningen. Grekiska banker har stängt den kommande veckan. Europeiska börser har börjat sjunka. Privatekonomer råder sina kunder att sälja.
Ska Grekland kunna vara kvar i euron måste landet, folket och regeringen visa att det är vad man vill och börja sköta ekonomin. Finns inte uppslutning kring målet och medel är det rimligt att man lämnar euron. Om det i förlängningen innebär att Grekland som ett ureuropeiskt land även vänder sig bort från EU och Europa återstår att se. Den grekiske historiske statsmannen Perikles hade sannolikt inte valt den vägen.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker hoppas bland många på ett ja i folkomröstningen och att Grekland förblir kvar. Allt annat vore orimligt i hans position, men frågan är om grekerna är med längre. Kanske blir valet istället det lätta – att i sedvanlig ordning skjuta problemen till morgondagen.