Historiskt valresultat för M, S och SD
Väntar ett regeringskaos? Nja, så behöver det inte bli. Om Miljöpartiet kan visa ansvarstagande behöver det inte bli så – valet är Wetterstrands och Erikssons.
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
För småpartierna inom Alliansen är förändringarna inte särskilt stora, men partierna tappar något. Framför allt är det Centern som går tillbaka. Men man ska också komma ihåg att två av partierna - C och KD under mandatperioden varit väldigt nära fyraprocentsspärren. Moderaterna är den stora borgerliga vinnaren. Valresultatet är historiskt på många vis - kanske framför allt att partiet numera är jämnstort med S. Regeringsstabilitet, trovärdighet gällande statens finanser och hur man lyckats ta Sverige igenom den värsta ekonomiska krisen under efterkrigstiden – har säkert varit bidragande till ett ökat stöd för Moderaterna.
Att Sverigedemokraterna gör entré i riksdagshuset är trots allt den riktigt stora nyheten. Mätningar har pekat på att SD:s stöd legat stabilt över fyra procent, så det får trots allt inte ses som en allt för stor överraskning. Dessutom har säkerligen partiets siffror drygats ut av den gratisreklam som etablerade politiker givit partiet genom att ständigt diskutera en eventuell vågmästarposition för SD, men också hur partiet hanterats i media. Även om Sverigedemokraterna får 5,7 procent - är det värt att påminna att 94,3 procent inte röstat på SD, emellanåt tenderar diskussionen gå ur led när det gäller Sverigedemokraterna och partiets möjligheter till inflytande.
Väljarna har sagt sitt. Nu gäller det att inte det så kallade etablissemanget moraliserar över de val som gjorts - risken är då överhängande att martyrmaskineriet fortsätter att gå på högvarv. Självrannsakan hos de etablerade partierna och hos media är ett måste.
Ola Mårtensson