LEDARE: Jämställda flickor, busiga pojkar?

För att utreda varför avsätter regeringen nu 110 miljoner kronor över tre år till en särskild jämställdhetsdelegation. Att skjuta över målet, kan tyckas. Problemet här är sannolikt att flickor läser sina läxor och att pojkar inte gör det. I dagens flumskola krävs ett rejält mått av självdisciplin och målmedvetenhet om man skall få någonting gjort. Att unga män generellt sett brister på den fronten är ett sedan länge känt faktum, och inget som behöver utredas närmare. Anmärkningsvärt i sammanhanget är dock att prestationsgapet mellan pojkar och flickor är betydligt mindre på de nationella proven än i slutbetyget.Och det tolkar givetvis många som att killar blir diskriminerade av sina lärare, som ju i regel är kvinnor (en annan tydlig trend är att kvinnodominansen i läraryrket snabbt tilltar). Rätt åt mansgrisarna, efter tusen år av förtryck, kan man tycka. Eller så efterfrågar man olika typer av åtgärder.Sannolikt är analysen dock felaktig från början till slut. Här finns ingen genusdimension. Däremot kan man tänka sig att förseningar och allmänt stökigt uppträdande avspeglas i betygsättningen på ett olyckligt sätt. Att lärare mer eller mindre omedvetet gör avdrag för dåligt uppförande när de rättar en uppsatts, eller vad det nu kan vara.Det problemet uppstår aldrig vid nationella prov. Dels eftersom betygskriterierna är klara som korvspad, dels eftersom eleverna inte betygsätts av sina egna lärare, utan av någon som aldrig haft med dem att göra i ett klassrum.Om den analysen är riktig kan lösningen vara att eleverna lämnar in sina uppsatser och prov anonymt. De uppenbara praktiska problem som detta medför skulle säkert kunna lösas på något smidigt sätt. Om vi tvärt om dröjer kvar vid slutsatsen att flickor klarar sig bättre för att de pluggar hårdare och lär sig mer, blir en annan "orättvisa" så mycket mer anmärkningsvärd, nämligen det faktum att kvinnor tjänar mindre än män. Antingen så kommer det lönegapet att minska i takt med att prestationsgapet ökar. Eller så är betyg och högskoleutbildning helt enkelt inte särskilt viktigt för löneutveckling och karriär i Sverige. Mycket tyder faktiskt på att det är så. Om inte annat så äter skatter och amorteringar på studielånen upp det mesta av de extra kronor i lön man som akademiker trots allt kan förvänta sig.Sammantaget väcker regeringens initiativ många frågor. Kanske visar det sig i slutändan att de där 110 miljonerna var ganska väl investerade pengar, trots allt.

Ledare: Jämställda flickor, busiga pojkar?

Den svenska skolan är inte tillräckligt jämställd, anser regeringen. Flickorna går ut med högre betyg än pojkarna. Så har det varit länge och prestationsgapet bara ökar. Flickorna blir duktigare och pojkarna klarar sig allt sämre.