Lättare och billigare

I veckan skickade regeringen en lagrådsremiss med förslag på nya regler för hur mycket kapital ett aktiebolag måste ha. I dag behöver den som startar ett bolag sätta in hundra tusen kronor i bolaget för att få registrera det. Nu vill regeringen halvera till femtio tusen.

Västervik2009-11-02 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Kravet på kapital har gjort att många väljer att driva firma i eget namn i stället för i ett separat aktiebolag. Då har man kunnat komma i gång direkt efter en registrering utan något kapital alls. I gengäld är ägaren personligen ansvarig för alla skulder och avtal som företaget har. Att det kan vara nervöst för den enskilde näringsidkaren är lätt att förstå.Aktiebolagens stora fördel finns just där, ägaren blir inte automatiskt personligen ansvarig för bolagets skulder. Går företaget i konkurs försvinner skulderna för ägaren, medan de i en enskild firma eller handelsbolag består och ägaren kan få gå från hus och hem. Så kan det i och för sig även bli i ett aktiebolag, då staten har lagstiftat om speciellt gynnsamma regler för sig själv, ägarna och företagsledarna är personligen betalningsansvariga för skatteskulder, men inga andra skulder.I stället för personligt ansvar har grundtanken varit att aktiebolaget skall ha en summa till hands som fordringsägarna kan se som säkerhet om bolaget skulle gå dåligt. För tiotalet år sedan höjde man kapitalkravet från femtio till hundra tusen. Tanken var att öka fordringsägarnas trygghet.Redan då varnades för att höjningen skulle leda till mindre nyföretagande. Att regeringen nu tar fasta på den saken och åter sänker kraven är välkommet, det måste bli lättare att komma i gång som företagare. En mycket stor del av landets alla småföretag har i dag en oklar framtid framför sig, då en stor andel av företagarna närmar sig pensionsåldern. Att underlätta för nästa generation att ta vid har därför mycket hög prioritet.I resten av världen är det inte ovanligt att man inte alls kräver kapital i ett aktiebolag. Där anses att den som gör affärer med ett bolag själv har ett ansvar för att se till att den man handlar av är pålitlig och solid. Det synsättet står i bjärt kontrast till det traditionella svenska, där staten ställer krav på enskilda att de skall leva upp till vissa lägsta standarder. De statliga kraven gör det förvisso lättare att göra affärer, man vet att det finns en viss kontroll av motparten. Samtidigt så har reglerna minskat den totala mängden företagare och företagande, varför tryggheten också har ett pris.Skillnaden i det ansvar företagarna får ta om kapitalkravet sänks är inte överdrivet stort. Men det är en tydlig signal om att vi alla måste vänja oss vid att ta ett större vuxenansvar själva. Det är nog rimligt, i det långa loppet kan staten inte skydda alla mot allt. Särskilt inte när effekten riskerar bli mindre företagande och därmed sämre välfärd för alla i samhället.
Läs mer om