Den här veckan har kassaterminalerna i svenska matbutiker gått varmare än vanligt. Enligt en prognos från Svensk Handel lägger vi 700 miljoner kronor mer på mat under midsommarveckan än under en vanlig vecka. Inte helt otippat ligger färskpotatis och jordgubbar i många kundkorgar liksom saftiga köttbitar redo att grillas. Betalningsviljan är hög – det ska vara svenskt på tallriken!
Men när resterna ätits upp är det tillbaka till dubbelmoralen. Mjölkbonden Frida Olsson berättar för Norrtelje Tidning att även om många säger att de vill äta svenskt, så är det ofta det billigaste alternativet som vinner.
Svensk livsmedelsproduktion minskar och har gjort så länge. Antalet mjölkbönder har till exempel halverats det senaste decenniet och det produceras mindre nöt- och fläskkött i Sverige idag än för 30 år sedan samtidigt som konsumtionen av mjölk och kött ökat kraftigt.
Många livsmedelsproducenter har önskat att handlare ska agera och under våren har det börjat röra på sig bland hyllorna i matbutikerna. Handlare i till exempel Götene, Rörvik och Borlänge har valt att plocka bort danskt kött ur sortimentet. Ett välkommet steg framåt. Situationen för svenska grisbönder, som bland annat Centerpartiet lade stort fokus på inför valet till Europaparlamentet, verkar också ha fastnat i konsumenternas medvetanden. En undersökning från Demoskop visar att drygt 60 procent av svenska konsumenter brukar köpa utländskt griskött. Hälften av dessa svarar nu att debatten om svenska grisar påverkat deras inköpsval. När frågan diskuteras och problemen medvetandegörs ändras konsumenters attityd. Men att ändra inställning tillfälligt hjälper inte. Konsumenter måste ta sitt ansvar om vi ska ha öppna landskap i framtiden.
Det är inte bara konkurrensen mellan Sveriges och andra länders livsmedelsproduktion som hotar böndernas framtid. Regionala skillnader har också påverkat branschen. På 1980-talet dog den värmländska blomkålsodlingen ut. Man kunde inte konkurrera med södra Sveriges bönder, som kunde leverera blomkål tidigare. Potatisodlare har de senaste åren upplevt samma sak. När till exempel värmländska knölar är redo att dras upp ur jorden har färskpotatisen från södra Sverige redan funnits i butikerna länge.
Bönder vittnar i media om att de känner ett starkt stöd från sina nära konsumenter. Men det räcker inte med en uppmuntrande dunk i ryggen. Stödet måste visa sig även när det är dags att öppna plånboken i form av medvetna inköp som värnar svenska bönder. Visserligen är exempelvis svenskt kött dyrare än den danska motsvarigheten, men en entrecote behöver inte ligga på tallriken varje dag. Hellre färre men bättre varor.
Det är ingen dum idé att hålla fast vid midsommarens medvetna inköpsvanor. Att vara rädd om det lokala är ett måste om vi ska kunna njuta av en mjäll färskpotatis och servera svensk vispgrädde till jordgubbarna även kommande somrar.