LEDARE: När infrastrukturen inte går som på räls

Därtill beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna ha uppgått till 3 miljarder kronor. Då har Trafikverket bara räknat med de direkta ekonomiska konsekvenserna, som till exempel ökade personalkostnader och lagerkostnader för försenat gods. Rubriker som "Snökaos i år igen" och liknande brukar förekomma när så den första snön faller över Vintersverige, och tågtrafiken åter tycks vara tagen på sängen, år efter år. Men vinter blir det med all säkerhet i år igen, och det vet de även uppe på Trafikverket. De här årliga besvären visar dock bara en sida av problemen med svensk infrastruktur. För två år sedan rapporterade Nutek, föregångaren till dagens Tillväxtverket, att förseningar i infrastruktursatsningar medför onödiga utgifter för på omkring 70 miljarder kronor fram till 2010. Bland annat nämndes då exemplet med byggandet av Botniabanan, som försenats åtskilliga år. Bara förseningarna av färdigställandet av Botniabanan hade då, 2008, betytt extrakostnader på mer än 2 miljarder kronor, eller 3 miljarder kronor om man då räknat med uteblivna samhällsintäkter jämfört med om den stått färdig i tid. Det här är svindlande summor, men det finns sätt att lösa problemen. Trafikverkets aktuella utredning kommer med en bedömning som visar att genom investeringar på under 450 miljoner kronor hade samhället kunnat besparas hälften av vinterns förseningar - och därmed sluppit stora delar av de gigantiska samhällsekonomiska förlusterna. God planering och effektivisering av myndighetssamverkan lönar sig i längden. Därtill måste samarbetande myndigheter och gällande regelverk i högre utsträckning än i dag anpassas till de stora infrastruktursatsningarna. Inte bara för deras lönsamhets skull, utan för att det i sig inte är försvarbart att kasta pengar i sjön när man kan gå runt problemen genom att ändra förutsättningarna för myndigheters flexibilitet. Det i sig kan tidvis innebära extra påfrestningar och ökade kostnader i annan offentlig verksamhet än hos själva nfrastrukturprojekten, men det måste vi acceptera. Tidskrävande utredningar och överklaganden, i sin tur, måste effektiviseras. Detta eftersom alternativet gång efter annan visar sig vara förspilld tid och ökad kostnader för hela projekten, och det har Sverige och svenska resenärer varken tid till eller råd med. Nästa vinter då, hur ser förberedelserna ut då? Gunnar Malm, Trafikverkets generaldirektör, svarar: "Vi beräknar att vi ska kunna åtgärda mycket under hösten, men allt inom infrastrukturen kommer vi kanske inte att hinna med." Hur som helst är det inte rimligt att ansvaret för miljarder och åter miljarder förlorade skattepengar faller mellan borden och resulterar i att ingen ställs till svars för det. Man kan fråga sig vem som ska hållas för ansvarig för det här resursslöseriet. Ansvarsfördelningen för genomförandet av politiska beslut måste göras tydligare, inte minst inom infrastruktursektorn.

Ledare: När infrastrukturen inte går som på räls

83 000 timmar. Så mycket tid beräknas ha gått förlorad under vinterns förseningar i tågtrafiken, enligt en utredning av Trafikverket.