LEDARE: Orange ute i Kiev

December 2004. Ukraina genomförde ett val som den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovitj vann. En massiv och mer västvänlig opinion vände sig mot det valfusk som förekom och oppositionen krävde omval. I januari var kravet tillgodosett och Viktor Jusjtjenko stod som segrare i omvalet. Förväntningarna på honom och landets nya ledning var enorma.När vi nu kan se tillbaka på mandatperioden ligger förtroendesiffrorna för den tidigare så populäre Jusjtjenko på mycket låga nivåer, han når ett stöd på knappa fem procent i opinionsmätningarna. Han har misslyckats med att bekämpa korruption och att lösa landets stora ekonomiska problem. Söndagens presidentval kommer troligen sluta med att landet måste genomföra en andra valomgång då ingen kandidat väntas få egen majoritet i första valomgången. President Jusjtjenko lär alltså inte vara någon av de två som går vidare. Däremot ser det ut som att hans rival från 2004 kommer ta sig vidare till andra valomgången, liksom Jusjtjenkos tidigare förtrogne, men sedan länge starke opponent och nuvarande premiärministern Julia Tymosjenko. Frågan är vad omvärlden kan vänta av en ny president i Ukraina. De båda tippade kandidaterna trivs bra i de ryska ledarnas sällskap till skillnad från Jusjtjenko som varit mycket kritisk mot Ryssland - inte minst i samband med Georgienkriget 2008 och i fråga om gasleveranser. Sett utifrån är en överhängande fråga för Ukraina, precis som för alla andra länder i Rysslands närhet, att länderna måste tillåtas forma sin egen politik och sina visioner helt oberoende av Kremls nycker. Presidentvalet behöver inte bli en ödesfråga. Men valet går hand i hand med ett annat ytterst centralt problem. I Ukraina sviktar tron på demokratin. I en opinionsundersökning från Pew research som DN publicerade i går tycker endast 30 procent att övergången till demokrati varit en bra företeelse. Skrämmande låga siffror, siffror som inte bådar gott.Vem vet, om tio, femton år kanske vi ser tillbaka på en period av politisk turbulens i Ukraina som trots allt ledde fram till att landet utvecklade sig till en stabil demokrati, fri och obunden från Ryssland. Låt oss hoppas det. Men den utvecklingen är inget varken vi eller de ukrainare som tror på demokratin kan ta för given. Demokratin ger inte sig själv och bara för att den en gång erövrats innebär det inte att den snabbt kan gå förlorad.I ett land som varit inneslutet i den väldiga sovjetkolossen och varit fritt i knappt 20 år behövs självklart demokratiska förebilder. Vladimir Putin är inte en sådan förebild.

Ledare: Orange ute i Kiev

Det blir inte orange i år, åtminstone inte i Ukraina. På söndag håller landet val och den sittande presidenten Viktor Jusjtjenko kommer troligen åka på storstryk.