LEDARE: Principfasta amerikaner

Det är ju val i USA om några veckor, har det hetat, och därför skall de amerikanska politikerna, främst republikaner, ha offrat allt samhällsansvar på populismens altare. De är fega, oförstående och så vidare. För den som enbart förlitar sig på medierapporteringen av amerikansk politik måste representanthusets nej te sig fullkomligt cirkusartat.Låt oss nu vara tydliga: för den finansiella stabilitetens skull hade det varit bäst om paketet hade antagits, om det råder inget tvivel. Vad det handlar om är bilden av dess kritiker; huruvida de är värda respekt eller inte. Och ser man till de grundvärderingar som ligger bakom är de faktiskt värda all respekt. Vad det handlar om är en syn på marknad, anständighet och rättvisa som ger oss alla anledning till reflektion.Skall staten agera räddningsplanka åt finansvalpar och företagsmoguler när dessas girighet och fartblindhet har drivit dem halvt överbord? Eller skall staten låta dem ta ansvaret själva och låta dem känna de villkor den fria marknaden alltid ställer på vanliga människor? Det är den amerikanska uppfattningen att med frihet följer ansvar som slår igenom. Många upplever det som djupt stötande att de som berikat sig själva genom att bolla runt med andras pengar upplever statliga räddningsaktioner som en självklarhet. Och det kan man ju faktiskt bara hålla med om, även om systemet i stort är i behov av intervention. I Sverige, där debatten om direktörernas ohemula bonusar och avgångsvederlag gått het under åren har känslorna aldrig lett till några som helst reaktioner i det politiska systemet. Som bäst har det uppfordrat till retorikkonster på första maj. Men någon reell anledning till oro för sina privilegier har den svenska finanssocieteten aldrig behövt känna. Det är bara i den amerikanska kulturen den folkliga vreden får politiskt utlopp. Och vad som är viktigt att notera är att amerikaner i gemen är medvetna om att ett nej till paketet får konsekvenser även för dem. Nejet är principiellt. Flera av de svenska kommentarerna blir rent löjeväckande. "De verkar mer måna om sin egen framtid än världens" skrev en uppburen ekonomireporter i går hånfullt om de politiker som röstat nej. För att så småningom avrunda sin artikel med orden "I princip har de rätt". Jo, de har ju det. Och det är faktiskt värt en hel del eftertanke mitt i allt oväsen.

Ledare: Principfasta amerikaner

Den finansiella krisen fortsätter att skaka världen. Chocken efter det amerikanska representanthusets nej till president Bushs räddningsplan var under tisdagen total. Och recensionerna av de amerikanska politikerna har förstås inte varit nådiga.