LEDARE: Riktig grund för vårt välstånd

Den så kallade nyinstitutionella teorin slog igenom på nittiotalet med sin tonvikt på de breda samhällsinstitutionernas betydelse för en god samhällsutveckling. Detta parallellt med en våg av akademiskt intresse för kulturella faktorers betydelse i samhällen. Dygder och värderingsmönster blev plötsligt högsta mode även bland ekonomer. Sådana perspektiv har nu kommit att bli så allmänt vedertagna att industriländernas samarbetsorgan OECD börjat ta sig för att mäta tillitsnivån i olika länders med utgångspunkten att ju högre förtroende folk har för de offentliga institutionerna, desto gynnsammare för näringslivet och i förlängningen det allmänna välståndet. I Sverige har vi en infrastruktur av offentliga institutioner som vilar på en fast förtroendegrund alltsedan den gamle kanslern Axel Oxenstierna företog en modernisering av den nya stormaktens statsväsende. Sverige har under århundraden åtnjutit internationell ryktbarhet för sin välfungerande förvaltning. Detta har i sin tur varit mer främjande för oss än vad vi kanske trott. Dagens nationalekonomer har översatt betydelsen i termer av transfereringskostnader. Det är kostnader som uppstår när folk i ett samhälle inte litar på att de blir rättvist och effektivt behandlade av myndigheter, och därför antingen gömmer undan värden eller på olika sätt agerar illojalt mot staten. Och, naturligtvis, i många fall betalar mutor till korrumperade tjänstemän.Idealet är det samhälle där alla är av uppfattningen att lagarna är rättvisa och byråkratin är effektiv och styrs av ämbetsmän med oväld. Då följs lagar och regler och staten kan driva in skatter snabbt och effektivt - i förlängningen till gagn för alla medborgare. Det är alltså ett samhälle där det råder ett stort mått av allmän tillit. Såväl stat som näringsliv som enskilda medborgare har att vinna på en sådan ordning. Och det är precis vad som varit fallet i Sverige under århundraden. En kulturell ordning som har gett oss ett oerhört försprång framför länder med en illa fungerande byråkrati och därpå följande låga förtroendevärden bland befolkningen.Finansminister J A Gripenstedts liberala reformer på 1800-talet brukar med rätta ses som förutsättning för det svenska välståndsundret. Kanske kommer framtida forskning lyfta fram även Axel Oxenstierna som den svenska välfärdens urgestalt. Arbetarrörelsen har rätt lite med det hela att göra.

Ledare: Riktig grund för vårt välstånd

I vilket samhälle finns den största tilliten? Det är långt ifrån någon social sällskapsfråga. Det handlar om högprioriterad forskning världen över. Där det finns en hög grad av tillit finns nämligen goda förutsättningar för en sund ekonomi.